Petronella Zetterlund - översättare och projektledare
Har man minsta lilla läggning för reflektion och kritiskt tänkande är humanistiska ämnen ett naturligt val.
De rena litteraturstudierna var det Petronella tyckte bäst om. Efter flera examina inom spanska och undervisning på universitetsnivå tog hon steget att arbeta med språk och litteratur utanför universitetet, med en rad olika uppdrag inom kulturvärlden. Nu frilansar hon och har friheten att skapa sina egna uppdrag.
Var det en självklarhet att du skulle studera vidare efter gymnasiet?
Ja.
Varför valde du att studera spanska?
För att jag sedan 13-14-årsåldern hade fått upp ögonen för latinamerikansk litteratur i min mammas bokhyllor.
Skulle du rekommendera andra att läsa spanska vid LU?
Ja!
Var det någon delkurs du tyckte extra mycket om?
De rena litteraturkurserna. Jag hade förmånen att läsa någon fristående fempoängskurs (nu 7,5 hp) där bl.a. Jorge Luis Borges och Carlos Fuentes stod på litteraturlistan och läraren inte tvekade att citera dikter.
Hur såg en typisk dag som student ut?
När jag började var det mycket grupparbeten på grundkursen, men samtidigt generösare undervisningstimmar, så en halv studiedag gick till att diskutera (så gott jag kunde, eftersom min spanska under första terminen var lovligt undermålig) i grupp under lektionstid. Andra halvan gick till självstudier (och studentliv).
Har du något tips på bra studieteknik?
Just språk har fördelen att man kan lära sig det på många olika sätt och det bästa för mig har varit att göra de saker jag själv tycker är roligt: läsa och lyssna på låttexter. Nu finns det ju en uppsjö serier och filmer att streama, så gillar man det är det ju bara att dyka ner bland de spanskspråkiga och aktivera spanska undertexter om det går. Såklart måste detta kompletteras med teoretiska studier: någon form av glosinlärning, grammatik, syntax, osv., men genom att också göra det man mest tycker om – det kan ju vara att prata på spanska också, dricka kaffe eller öl och hänga – faller det man lär sig sakta men säkert på plats genom kontextualisering.
Hur har du kunnat använda det du studerade i yrkeslivet?
I allra högsta grad. Jag är numera frilansande litterär översättare till spanska och projektledare för ett mångspråkigt nordiskt litteraturprojekt där alla medarbetare är spanskspråkiga och de flesta latinamerikaner. I min roll som översättare använder jag språket spanska och de litteraturkunskaper jag inhämtade under studietiden och som kulturprojektledare använder jag främst den erfarenhet jag skaffade mig av att söka rese- och forskningsbidrag under min utbildningstid för att skaffa finansiering för olika projekt.
Varför är det bra att studera humanistiska ämnen?
Har man minsta lilla läggning för reflektion och kritiskt tänkande är humanistiska ämnen ett naturligt val. Den personliga intellektuella utvecklingen främjas och jag tror att man lär sig mycket av sina medstudenter. Inom humanistiska ämnen är åldersspannet bland studenterna större än i de naturvetenskapliga och tekniska ämnena. Idén om det livslånga lärandet är tydligare, och jag tror att vi lär oss mer ju större mångfald vi omger oss av.
Vad tycker du att blivande studenter bör tänka på när de väljer utbildning?
Jag skulle rekommendera framtida studenter av humanistiska ämnen att fråga sig om de är självständiga och goda initiativtagare. De senare åren har flera fleråriga grundutbildningar och mastersprogram startat, men generellt sett är de humanistiska ämnena – med några undantag – inga yrkesutbildningar, utan som utexaminerad student måste man själv förstå vad man har lärt sig, vad man har att erbjuda och vad man kan tänka sig att arbeta med.
Hur tog du klivet över till yrkeslivet efter examen?
Jag har flera olika examina i kronologisk ordning: en magister och en licenciat, samt en oavslutad doktorandutbildning. Mitt yrkesliv började egentligen parallellt med doktorandstudierna eftersom jag då började undervisa. Detta blev ironiskt nog en bidragande orsak till att jag aldrig avslutade min doktorandutbildning och först efter tio år som universitetsadjunkt tog beslutet att börja arbeta med språk och litteratur utanför universitetet. Så snart jag började titta mig omkring och höra mig för började olika uppdrag dyka upp. Först var jag kulturassistent med ansvar för litteraturbokningarna på Malmöfestivalen, därefter gick jag direkt till flera på varandra följande uppdrag för NE Nationalencyklopedin: ordboks- och läromedelsredaktör, båda i spanska, samt författare till flertalet artiklar om spanskspråkiga författare i svensk översättning för encyklopedin. De senaste åren har jag frilansat och själv skapat mina uppdrag i olika litteraturprojekt och på eget initiativ översatt flera svenska poeter till spanska.
Vad gör du en dag på jobbet?
En alldeles för stor del av tiden går att till att skriva och svara på en stor mängd mejl. Den övriga tiden planerar jag uppläsningar, översätter och korrigerar mina egna översättningar, samt redigerar översättningar och texter som publiceras på vårt projekts hemsida. Ibland föreläser jag om litteratur och översättning.