Hanne Sanders
En värld med Gud. Religiös världsbild och kyrka i dansk-svenska Lunds stift 1650-1720
Centrum för Öresundsstudier (tidigare Centrum för Danmarksstudier) 43
2024 | 336 s. | svenska

ISSN: 2001-9874
ISBN: 978-91-7061-377-7

I denna bok vill historikern Hanne Sanders visa betydelsen av kyrkan och det religiösa i det tidigmoderna, försekulariserade samhället, som bokstavligen var en värld med Gud. I centrum för studien står Lunds stift under perioden 1650-1720.

Med Roskildefreden 1658 blev Skåne och därmed också Lunds stift svenskt. Historieskrivningen om Skånes övergång har ofta haft en nationell prägel och handlat om hård försvenskning. Men i praktiken var det mycket i regionen som förblev danskt under en period, inte minst inom kyrkan. Studien ger på det sättet inte bara en belysning av religionens betydelse utan också en ny syn på Skånes övergång.

Fokus ligger på stiftet som en kyrklig samhällsorganisation lika gammal som staten. Stiftets domkapitel och präster hade en stark position och många samhällsviktiga uppgifter. I boken undersöks kyrkans arbete med familjefrågor, prästernas karriärer, kyrkobyggnadens betydelse och framväxten av Lunds universitet.

Inte minst hade kyrkan ansvar för hushållet, den centrala organisationen för samhällets produktion och reproduktion. Reformationen gav en ny möjlighet till skilsmässa, inte minst som lösning på situationer där män försvunnit i krig och kvinnan ville kunna gifta sig på nytt. Den lutherska uppfattningen att alla är lika inför Gud visade sig här i en jämlik behandling av man och kvinna.

Den nationellt inriktade historieskrivningen om Skånes försvenskning problematiseras utifrån en analys av skånska predikningar, där krig, fred, kung och folk förstås icke-nationellt i en luthersk världsbild. En undersökning av 603 prästers karriärer i Lunds stift 1658 1700 visar detta i praxis. Skåne blev först en svensk provins (fram till 1681), som behöll många danska lagar, en dansk kyrka och danskfödda präster. Och att Skåne på flera sätt fortsatte att vara danskt under provinstiden förklarar också varför Lund fick ett universitet 1666-68. Det var danska kyrkliga lagar som ställde krav på universitetsutbildning för präster och det var Lunds domkapitels stora, danska jordegendomar som finansierade universitetet.

Ett brett perspektiv på religionens betydelse i förmodern tid visar att den är en nyckel för att förstå denna tid men kanske också för att förstå övergången till den moderna, sekulariserade tiden.