Gunnar Cerwén, Frans Mossberg (red.)
Tysta områden i Sverige. En kartläggning av initiativ, kunskap och erfarenheter
Skrifter från Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet
2018 | 44 s. | svenska

ISSN: 1653-9354
ISBN: 978-91-976560-6-1

Denna rapport beskriver ett projekt som genomfördes under 2017 på initiativ av ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet. Projektet handlar om hur landets kommuner arbetar med tysta områden i sina utemiljöer och syftar dels till att uppmärksamma frågan och dels till att sammanställa kunskap och erfarenheter kring området. En viktig utgångspunkt är det faktum att EUs direktiv om buller från 2002 (49/EC/END) stipulerar att medlemsstaterna ska kartlägga sina tysta områden.
Projektet bygger på ett formulär som skickades till landets alla 290 kommuner, samt ytterligare studier av utvalda initiativ och dokument. Ett symposium anordnades den 26 september 2017 där projektet delrapporterades och några av intressenterna bjöds in som talare.
Studien visar att tysta områden är ett relativt välkänt begrepp i planerings-Sverige, där hela två tredjedelar av kommunerna kan noteras för någon form av initiativ. Att intresset är så stort går att koppla till de regionala kartläggningar som genomfördes kring millennieskiftet och framåt, snarare än till EUs direktiv om buller som är otydligt formulerat när det gäller tysta områden. Många av kommunerna som arbetar med tysta områden befinner sig dock i en tidig fas, där man antingen just har påbörjat arbete med frågan, eller har för avsikt att göra det. Ett fåtal kommuner bedöms ha kommit långt i sina arbeten; totalt 16 utförliga initiativ pekas ut i studien och erfarenheter från flera av dessa beskrivs i rapporten.
Studien pekar även på en rad utmaningar och frågor att arbeta med i framtiden. Bland annat saknas konsensus för att definiera tysta områden, och de många metoder som finns skulle behöva utvärderas. Vidare förekommer en förväxlingsproblematik i sättet som begreppet tysta områden används, främst i förhållande till stora opåverkade områden. Studien visar också att kommuner som har kartlagt tysta områden ofta saknar strategier för att implementera, upprätthålla och marknadsföra dessa. Relaterat till detta tycks det finnas en outnyttjad ekonomisk potential för tysta områden, exempelvis i turistnäringen.