Hanna Carlsson
Den nya stadens bibliotek. Om teknik, förnuft och känsla i gestaltningen av kunskaps- och upplevelsestadens folkbibliotek
Lund Studies in Arts and Cultural Sciences 3
2013 | 212 s. | svenska

ISSN: 2001-7529
ISBN: 978-91-7473-691-5 (print), 978-91-7473-692-2 (pdf)

Folkbiblioteket beskrivs ofta som en av våra mest omtyckta och uppskattade samhällsinstitutioner. Trots detta har både besöken och utlåningen av böcker minskat under senare år, filialer läggs ner och på många håll minskar personalstyrkan. I en tid när böcker kan köpas på bensinmacken och mycket av den information vi söker kan hittas på nätet tycks det traditionella biblioteket inte längre ha en lika självklar roll att spela. Detta har gett upphov till diskussioner om kris, behov av förändring och sökandet efter nya roller för institutionen i dagens samhälle. Allt oftare talar politiker och aktörer inom folkbibliotekssektorn om bibliotek som mötesplatser och upplevelsecentra. Min undersökning handlar om vad som händer med folkbiblioteket när dessa önskemål om förändring och förnyelse omsätts i praktiken.

Med utgångspunkt i Stadsbiblioteket i Malmös implementering av den omtalade strategin The darling library in the world har jag studerat ett konkret försök att skapa ett "nytt" folkbibliotek. I avhandlingen analyseras Stadsbibliotekets förändringsprocess i relation till Malmös omvandling till kunskaps- och upplevelsestad. I det nya Malmö används kultur och kulturupplevelser för att marknadsföra staden gentemot turister, företag och nya invånare. Här blir folkbiblioteket en av många verksamheter som förväntas bidra till att skapa bilden av den attraktiva, upplevelserika staden, vilket medför att folkbiblioteksverksamheten delvis förlorar sin särart. Det "nya" biblioteket ska understödja lokalsamhällets utveckling på flera plan än tidigare, där dess bidrag till ekonomisk tillväxt får större betydelse för hur verksamheten värderas. För att verka som en värdefull resurs för kunskaps- och upplevelsestaden kan Stadsbiblioteket inte längre framstå som enbart en tyst plats för böcker och läsning. För att bättre kunna konkurrera om såväl malmöbornas som politikernas intresse försöker man bredda verksamheten. Bokhyllorna får i allt högre grad samsas med olika scenframträdanden och musikuppföranden. Det traditionella bokhuset blir ett upplevelseinriktat kulturhus. Detta betyder inte att boken förlorar sin plats i det nya biblioteket, däremot får den andra roller. Den positiva bilden av folkbiblioteket kan sägas vara starkt förknippad med de värden och känslor som associeras med boken, vilket utnyttjas i scenframträdanden och marknadsföring. I det nya biblioteket blir boken en värdeskapande symbol.