Eva Bergenlöv
Skuld och oskuld. Barnamord och barnkvävning i rättslig diskurs och praxis omkring 1680–1800
Studia historica Lundensia 13
2004 | 491 s. | svenska

ISSN: 1650-755X
ISBN: 91-628-5975-7
Förlag: Nordic Academic Press

Ämnesord: barnamord | juridik och lagstiftning | Sverige | 1700-talet | historia

En del mödrar det tidigmoderna Sverige låg ihjäl sina späda barn. Andra hemlighöll att de väntade barn, födde i ensamhet och gömde det döda barnet.
Barnkvävning och barnamord är två brottskategorier som fokuseras i denna avhandling. Ytligt sett var det frågan om likartade händelser - späda barn hade dött och mödrarnas skuld till barnens död måste utredas. Men i rättspraxis gjorde man generellt sett helt olika bedömningar av de två kategorierna. Vid barnkvävning friades mödrarna nästan undantagslöst från misstankar om att med vilja ha dödat barnet medan anklagelser om barnamord i de allra flesta fall ledde till hårda straff. Många olyckliga kvinnor dömdes under 1600- och 1700-talen att halshuggas och brännas på bål för barnamord. Hur kunde det komma sig att man gjorde så olika bedömningar? Vilka normer och värderingar, vilken världsbild och moraluppfattning låg till grund för det rättsliga avgörandet av sådana fall?
Undersökningens övergripande syfte är att analysera hur berättelser om mödrarnas skuld och oskuld konstruerades. Andra aspekter som belyses är uppfattningen av barnets värde, medicinvetenskapens inflytande på den rättsliga verksamheten samt på vilket sätt genus är inbäddat i berättelserna om barnamord och barnkvävning.