TikTok har på bara några år vuxit till en av världens populäraste och mest omdebatterade digitala plattformar. TikTok framstår som en lekplats, en karnevalistisk mix av humor och allvar, dans och politik. Men hur forskar vi om TikTok? Och vad går det att få syn på från ett kulturvetenskapligt perspektiv? Vad kan innehållet på TikTok lära oss om hur människor, samhällen och kulturer fungerar i en global värld?

Gabriella Nilsson, docent i etnologi.

De skånska häxprocesserna förekommer ytterst sällan i svenska historieböcker, men under 1500-talet och 1600-talet utgjorde de en kuslig realitet för invånarna i städer som Lund och Malmö. Baktaleri och angiveri ledde till att många människor torterades och dömdes till döden för trolldom. Avrättningarna var, med våra ögon sett, betydligt mer barbariska än i häxprocesserna i mellersta och norra Sverige.

Dick Harrison, professor i historia.
 

Dagens politik handlar mycket om växande vårdköer och människor med vårdbehov får ofta vänta länge för att få hjälp. Men, hur var det i det förgångna? Inom forskningsfältet ”Omvårdnadens bioarkeologi” studeras funktionsnedsättning och omvårdnad utifrån studier av skeletten av de människor som lidit av skador och sjukdomar. I den här föreläsningen utgår jag från två exempel från Skåne, ett från stenåldern och ett från medeltiden, för att belysa hur människor med funktionsnedsättningar har fått omvårdnad både i den akuta fasen och lång tid efteråt. Studier visar på att många har varit i behov av vård och att omvårdnad därför har varit extremt viktigt för att upprätthålla ett fungerande samhälle både socialt och ekonomiskt.

Anna Tornberg, doktor i historisk osteologi.

Hur skulle samhället se ut om det inte fanns lärare? Mycket bättre skulle säkert vissa tycka, utan tanke på vad som faktiskt skulle hända i ett samhälle där vi slutar att bry oss om att utveckla kunskap, som kan leda till nytänkande och smarta lösningar. Även om resultat av skolgången har en fördröjd effekt, framtida uppfinnare och innovatörer bidrar med samhällslösningar flera år efter avslutad skolgång, hade det livslånga lärandet inte startat utan den grundläggande utbildningen. För att kunna lösa framtidens utmaningar i vårt samhälle, till exempel ekologiska, medicinska, sociala och ekonomiska förhållanden, krävs att framtida generationer utvecklar kunskap som kan bidra till ett fungerande samhälle. I det här seminariet problematiseras lärarens roll i vårt samhälle, bristen på framtida lärare, vilken betydelse elevers skolresultat har på internationella kunskapsmätningar i relation till länders BNP och hur skolmisslyckanden påverkar såväl individ som samhälle.

Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap.

I denna föreläsning diskuteras varför abortfrågan på nytt är så politiskt brännande. Är Sverige på väg mot samma debatt som den vi såg under det amerikanska valet? Vad är det som står på spel? Dessa frågor analyseras med hjälp av några etiska och religionsvetenskapliga perspektiv. 

Johanna Gustafsson Lundberg, lektor i teologisk etik.

Med språk och bilder kan man underförstå betydelser som inte sägs rakt ut. Oftast handlar det bara om att kommunicera effektivt och spara plats. Men i det politiska språket är detta också ett vanligt sätt att försöka påverka läsaren eller åhöraren. Och om det som underförstås inte är sant så kan man se detta som ett slags språklig teknik för manipulation. I föredraget går jag igenom några olika sätt att underförstå betydelser för att påverka – och ibland kanske lura? – väljarna som används i de politiska partiernas sociala medier idag. 

Anna W Gustafsson, forskare och lärare i svenska.

De flesta av oss kan förmodligen i de flesta sammanhang enkelt skilja mellan levande varelser och icke-levande ting. Det kan därför komma som en överraskning att det inte finns någon accepterad definition av begreppet 'liv'. Föreläsningen kommer att presentera olika försök att definiera 'liv' och diskutera varför det är så svårt att hitta en definition som fungerar.

Erik Persson, docent i praktisk filosofi.

In this active-learning, inspirational lecture, we will look at storytelling as a social activity that links past and present readers together across mediums as diverse as the nineteenth-century novel, newspapers, social media platforms, and Netflix. We will consider how techniques borrowed from the realist novel, such as complex plots, cliffhangers, and quirky characters, still influence how we experience and enjoy serial storytelling today. In the second part of the lecture, we will consider how these social reading practices can help us grapple with the contemporary climate crisis, and reflect on research that shows how fiction may even cause us to change our attitudes and beliefs about urgent ecological questions. 

Barbara Barrow, Associate Professor, English Studies.

AI-systemen har utvecklats snabbt och de kan lösa många intellektuella problem bättre än människor. Samtidigt har de begränsningar jämfört med hur människor tänker. Föreläsningen jämför människors och djurs tänkande med hur AI-system och robotar fungerar. En central fråga är vad som egentligen menas med intelligens.

Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap.