HT-dagarna 2023

We will provide an overview of the scope, methods, and topics to be investigated by participants in the At the End of the World research program, the largest project ever funded at Lund’s Joint Faculties of the Humanities and Theology. The primary objective of the programme is to interrogate the connection points between the biblical genre of apocalypticism and apocalyptic ideologies and motifs in literature, theology, philosophy, and media throughout history (and up to the present day).

Jayne Svenungsson is Professor of Systematic Theology at the Centre for Theology and Religious Studies. Aaron Goldman is a researcher in Philosophy of Religion at the Centre for Theology and Religious Studies. Marie Cronqvist is Associate Professor of History at the Department of Communication and Media. Johannes Stripple is Associate Professor of Political Science at the Department of Political Science.

* Föredraget hålls på engelska.

Öppen tillgång till vetenskaplig information möjliggör återanvändning av samt insyn och delaktighet i forskningen, både inom och utanför forskarsamhället. På olika
sätt driver forskare på de humanistiska och teologiska fakulteterna tillsammans med kollegor runtom i världen utvecklingen mot ett öppet vetenskapssamhälle. Forskningsbibliotek deltar aktivt i processen och här visar vi några exempel på hur alla, närsomhelst, kan ta del av våra fakulteters forskning.

Andrea Mervik och Jacob Andersson är bibliotekarier vid HT-biblioteken.

With reference to classic theories of myth and religion, I investigate QAnon – a decentralized right-wing conspiracy movement which emerged in the United States during Donald Trump’s presidency – as a quasi-religious response to Trump’s irruption into American political discourse. I hypothesize that a confluence of factors pertinent to the American cultural landscape generated conditions for a cult – merging the horizons of the religious and political – to coalesce around Trump as a religious hero figure.

Aaron James Goldman is a researcher in Philosophy of Religion at Centre for Theology and Religious Studies.

*Föredraget hålls på engelska.

Det talas mycket om DNA, men även forskning på proteiner har gett stora resultat inom humanistiska forskningsprojekt de senaste åren. Med ZooMS-metoden kan även små fragment av organiskt material identifieras till djurart. Detta har fått stor betydelse för analyser av starkt fragmenterat arkeologiskt djurbensmaterial, men även gett insikt om faunahistoria och djurhållning. Även andra discipliner som bokhistoria har använt sig av proteinforskning för att analysera medeltida bokproduktion. Här presenteras ett axplock av nydanande forskning, med fokus på medeltida böcker och pergamentbrev.

Lena Strid är doktorand i historisk arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia.

Donald Trump beslås ständigt med att säga sådant som är uppenbart falskt. Ändå har han ett fortsatt starkt stöd i väljarkåren. Beror det på att han uppfattas som genuin och autentisk? Kanske måste då den som vill argumentera emot Trump snarare lyfta andra drag i Trumps diskurs än frågan om sanning och lögn. Ett sådant annat drag verkar vara det subtila våldet hos Trump.

Patrik Fridlund är docent i religionsfilosofi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Betydelseskillnad mellan ord i svenskan kan vara baserad på variation i det melodiska mönstret, t ex tànken (bestämd form för en tanke) eller tánken (bestämt form för en tank). I detta bidrag ska jag visa att det finns andra artikulatoriska och akustiska drag som kan hjälpa oss att kunna skilja åt dessa ord. Fokus ligger i detta föredrag på sydsvenskan, även om liknande företeelser och deras form i andra skandinaviska språk och andra svenska dialekter kommer att diskuteras.

Mechtild Tronnier är universitetslektor i fonetik vid Språk- och litteraturcentrum.

En kompis berättar en historia och du kan gissa hur varje mening slutar innan den är färdig. Känner du igen den upplevelsen? Nya teorier om språkförståelse hävdar att våra hjärnor ständigt förutsäger nästa ord, grammatiska ändelser och språkljud i talströmmen. Detta föredrag presenterar Neurolingvistikgruppen i Lunds forskning i hur lyssnare använder svenska ordaccenter och danskt stød till att förutsäga förestående språkljud och orddelar – och vad som händer i hjärnan när förutsägelserna är felaktiga.

Anna Hjortdal är doktorand i allmän språkvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum.

De senaste decenniernas utgrävningar har gjort Uppåkra till en av de mest häpnadsväckande fyndplatserna från nordeuropeisk järnålder, och de utgrävningar som nu står i begrepp att inledas lär sätta orten på kartan ännu mer. Men vilken roll spelade platsen under storhetstiden, innan dess sol gick i moln under decennierna kring år 1000? Vågar vi uttala oss om Uppåkras storlek och dess politiska och militära betydelse? Har vi ledtrådar till vad folket och deras härskare hette?

Dick Harrison är professor i historia vid Historiska institutionen.

Språkljudens självklaraste funktion är att skilja ord från varandra. På senare tid har vi sett – inte minst på neurolingvistik i Lund – att ljud i språk även kan fungera som signaler för lyssnaren om vad talaren snart ska yttra. Hur viktig är denna prediktiva, framåtblickande, funktion hos språkljuden? Jag ska berätta om pågående forskning där vi kvantifierar den prediktiva funktionen och undersöker den som en drivande kraft bakom språkförändring.

Mikael Roll är professor i fonetik vid Språk- och litteraturcentrum.

Härskarsätet Uppåkra är idag endast en höjd mot horisonten strax söder om Lund. Lämningarna ligger dolda under jord. Nya arkeologiska undersökningar av de mest centrala delarna står nu för dörren; elitens hallbyggnad och kulthuset som tillhörde residenset. Nya metoder öppnar upp för nya tolkningar av platsens ekonomiska och sociala överlevnadsstrategier. Vad vet vi idag och vad förväntar vi oss komma i dagen under de kommande åren?

Torbjörn Ahlström är professor i historisk osteologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia. Mats Roslund är professor i historisk arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia.

Humanistlaboratoriet är en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur vid HT-fakulteterna. Labbet ger forskare tillgång till olika typer av mätinstrument, metodkunskap rörande utrustning, e-vetenskapliga verktyg och material, samt kompetens runt datahantering. Labbaktiviteterna är inriktade på forskning om kommunikation, kultur, kognition och lärande, men många projekt är tvärvetenskapliga och genomförs i samarbete med samhällsvetenskap, medicin, naturvetenskap, teknik och e-vetenskap.
Under HT-dagarna kommer personal från Humanistlaboratoriet att demonstrera en del av den tekniska utrustningen och berätta hur den kan användas i aktuella experiment och forskning.

Kognitionsvetarna visar humanoidrobotar och berättar om sin verksamhet. Robotikgruppen består av forskare och masterstudenter vid Avdelningen för kognitionsvetenskap vid Filosofiska institutionen. De bygger humanoida robotar som används för att studera kognitiv utveckling och social interaktion. Forskarna är speciellt intresserade av hur människors syn, uppmärksamhet och inlärningsförmågor fungerar i hjärnan och hur dessa kan reproduceras i robotar.

För blivande föräldrar utgör graviditeten en utblick mot nya horisonter. Vad är det för barn de ska välkomna? Och hur kommer deras liv tillsammans att se ut? Genom fosterdiagnostiken har dessa horisonter breddats både bokstavligt och bildligt. Ultraljudsundersökningen låter exempelvis föräldrarna se barnet redan i livmodern, men kan samtidigt avslöja avvikelser som ställer föräldrarna inför nya, svåra val. Hur upplevs fosterdiagnostikens vidgade horisonter av de föräldrar och barnmorskor som ställs inför dem? Vad vill man egentligen veta, och varför?

Alma Aspeborg är doktorand i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper.

Under 2015-2017 kom ett stort antal flyktingar till Sverige, varav många ensamkommande flyktingbarn. Vilka är erfarenheterna och lärdomarna bland de svenska institutionerna från denna period? Vad kan erfarenheter från institutioner som Migrationsverket och HVB-hemmen som båda hade ett stort ansvar för dessa barns framtid lära oss om ”institutioner under press/stress”? Och vilka nya horisonter öppnas genom sådana erfarenheter i diskussionen om vad som karakteriserar ett gott samhälle?

Dan-Erik Andersson är docent i mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen. Johanna Gustafsson Lundberg är docent i etik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Det individuella skrivandet har länge varit universitetens kärna. I både studier och forskning har det varit det som bedömts. Nu har dock ChatGPT, datorprogrammet som kan skriva uppsatser, plötsligt försatt akademin i en existentiell kris. Alla inser att något stort kommer att ske, men är det en katastrof eller en revolution som väntar? Vad kommer att hända med kommunikationen mellan oss? Och hur kommer detta i sin tur påverka hur universiteten ser ut om femtio, hundra, eller femhundra år?

Claes Lindskog är språkpedagog vid HT-biblioteken och universitetslektor i engelska vid Språk- och litteraturcentrum.

Vi är vana vid att bilder, fotografier och andra visuella praktiker används för att uppmärksamma oss på orättvisor. Med fokus på den mänskliga värdigheten använder aktivister bilder för att skapa opinion mot olika sorters förtryck. Det här föredraget uppmärksammar visuella praktiker som del av protester för rättigheter, på gator och torg likväl som på digitala plattformar. Hur fungerar dessa metoder för att protestera för mänskliga rättigheter? Kan bilder sätta fokus på rättigheter och inte bara på människan?

Karin Zackari är forskare i mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen.

A hundred years ago the first “Ukrainization” started as the Bolsheviks launched a policy to strengthen their power in Ukraine, but when it began to threaten the regime, repressions began. After independence, Ukraine issued the law “On the Basics of State Language” in 2012, and a second Ukrainization started. But what happened in between? This lecture will discuss the colonial and anti-colonial perspectives on language and identity in Ukraine.

Liubov Kuplevatska is a researcher of East and Central European Studies at the Centre for Languages and Literature.

Föredraget hålls på engelska.

Användningen av kontanter är liten i Sverige. I affärer och kollektivtrafiken går det ofta inte att betala med kontanter alls. Det här är en del av digitaliseringen. Många lever kontantfria liv. Det är praktiskt och snabbt! Framtiden är kontantlös! Eller? Alla hänger inte med och i Sverige finns personer som är beroende av kontanter. Vilka är de? Vilka är deras erfarenheter? I föredraget diskuteras kontantberoende i en digital värld som en fråga om mänskliga rättigheter: rätten att kunna betala.

Lena Halldenius är professor i mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen. Moa Petersén är docent i digitala kulturer vid Institutionen för kulturvetenskaper.

A mixture of established phrases of each language, that is, phraseology, is the treasury of each nation. The Ukrainian language is melodious, many-hued, and surprisingly figurative. Instead of saying something directly, Ukrainians often express their opinion descriptively. The main source of creation and replenishment of phraseological units is the living vernacular language, which enriches the literary world with apt expressions, witticisms, and jokes. Such sayings are related to the customs and mentality of the nation. Ukrainian phraseological units contain rich material about history, the struggle against oppressors and attackers, ideals, and dreams. In this lecture, I will talk about the most common and striking sayings and proverbs, which reflect Ukrainian folk spirit at its finest.

Myroslava Romaniuk is a teacher in Ukrainian at the Centre for Languages and Literature.

Föredraget hålls på engelska.

Glöm horisontlinjen som avgränsar himmel och hav. Vi talar om nya horisonter. Etymologiskt, en horisont är gränsen som avgränsar innanför och utanför en cirkel. I rymden finns ingen horisont. Vi ska finna oss där omedelbart med hjälp av en filosofisk meditation. Här och nu. Vi sluter ögonen och tittar ut, inifrån rymddjupet. Tänker en cirkel utan mitt och periferi. Är linjen som avgränsar det inre och det yttre verklig? Vart står vi? Innanför eller utanför? Hur långt kan vi se?

Ervik Cejvan är forskare i religionsfilosofi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap.

Unga levde numera som direktörer och spenderade stora summor på nöjen och mode rapporterade Expressen 1967. Vid tiden hade ett nytt ungdomsmode etablerats och unga sågs som en viktig konsumentgrupp. En del välkomnade modeförändringarna och såg dem som ett tecken på samhällets framåtskridande och ett bevis på den demokratiska utvecklingen. Andra såg med förfäran på hur modet utmanade traditioner och förledde ungdomar från livets viktiga frågor. Modet användes som en arena för att debattera samhällsutvecklingen.

Emma Severinsson är universitetslektor i modevetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper.

Att blicka ett djur i ögonen kan vara provocerande. Även när djuret tittar på oss av ren nyfikenhet kvarstår en viss oro: vad tycker det egentligen om oss? Även en fågels öga på ett fotografi kan oroa på detta sätt. Utgångspunkt för denna bildretoriska studie är fotografier på duvor av samtida konstnärer som Xavier Barral, Ursula Boehmer och Andrew Garn. Om duvor vanligtvis avindividualiseras, blir de här föremål för intresse i sig själva och uppmuntrar därigenom till blickbyte.

Lisa Källström är affilierad forskare i retorik vid Institutionen för kommunikation och medier.

Inom feministiskt inriktad språkvård har forskare arbetat för att införa könsneutrala yrkestitlar som presstalesperson och tjänsteperson istället för presstalesman och tjänsteman. Dessa titlar har också i olika grad fått genomslag i svenska tidningar. I den här presentationen tittar vi närmare på vilka olika könsneutrala yrkestitlar som slagit igenom och när detta skedde. Finns det vissa tidningar som går i täten när det gäller att anamma nya könsneutrala uttryck? Och vad kan utvecklingen över tid säga oss om hur språkförändring går till?

Sanna Skärlund är universitetslektor i svenska vid Språk- och litteraturcentrum.

Hur lång tid tog det på medeltiden för en text, en historia, att komma från Indien till Europa? Om den skulle översättas i skrift, tog det i varje fall lång tid. Vi känner från grekiska, latin, norrönt och många andra språk Historien om Barlaam och Josafat. Den mest kända översättaren inom de många steg från sanskrit till norrönt var den georgiske översättaren Euthymios, vars översättning till grekiska detta föredrag kommer att handla om.

Christian Høgel är professor i latin och grekiska vid Språk- och litteraturcentrum.

Ovidius verk Metamorfoser är ett av västerlandets mest betydelsefulla litterära verk. Några av de många mytologiska berättelserna handlar om flykt och frihetslängtan. I mitt  föredrag kommer jag att berätta om personer som siktat mot nya horisonter: Phaeton, som vill köra med solvagnen, Daidalos, som konstruerar vingar till sig och sin son Ikaros, samt Medea, som två gånger flyr från sitt gamla liv.

Martina Björk är forskare i latin vid Språk- och litteraturcentrum.

Horisonten är per definition utom räckhåll. Detta föredrag diskuterar tidsliga horisonter med utgångspunkt i dokumentation och janusansiktets dubbla natur. Vilka möjligheter har vi att blicka ut mot framtid och dåtid från vårt eget nu? Föredraget innehåller tankar om minnen, framtidsplaner och arkiv. Tidsliga horisonter kan te sig skarpa eller dimmiga, väcka känslor och associationer och betraktas som mer eller mindre korrekta versioner av verkligheten, och arkiven i detta sammanhang betraktas som en kikare eller ett kaleidoskop, eller kanske något däremellan.

Ann-Sofie Klareld är universitetslektor i ABM och digitala kulturer vid Institutionen för kulturvetenskaper.

After the “Islamic State” was defeated in 2019, Kurdish forces detained about 200 Scandinavian IS-affiliated mothers and their children in Syria. International organizations pushed governments to bring back “their” children. However, Norwegian, Danish, and Swedish politicians claimed they had no obligation to do so. Did punishing the mothers take priority over children’s rights? And how do politicians rationalize that these children paid for their parents’ crimes? From a historical perspective, I explore why these children’s right to return has been so controversial.

Martina Koegeler-Abdi is a PhD in History and Researcher of Human Rights Studies at the Department of History.

Föredraget hålls på engelska.

Historien har spelat en viktig roll för de nya, nationaliserande stater som uppkommit efter Sovjetunionens kollaps för drygt 30 år sedan. Ryska Federationen har byggt upp sin legitimitet runt en mytologiserad version av Det Stora Fosterländska Kriget 1941–45 och segern över Nazityskland. Detta bygger i sin tur på en retorik om ”anti-fascism” som går tillbaka till Stalins 1930-tal. Sedan 2014 har Ukraina systematiskt utmålats som en fascistisk stat, och Rysslands aggressionskrig nödtorftigt kamouflerats som “avnazifiering”. Vad grundar Ryssland dessa anklagelser på? Vilken är den historiska bakgrunden till detta?

Per Anders Rudling är docent i historia vid Historiska institutionen.

Under 1700-talet kunde nordbor erfara ofrihet både som offer och förövare, exempelvis som slav i Nordafrika eller slavägare i Karibien. Människohandel förekom även i Norden. 1716 lät Danmarks kung sälja 600 svenska krigsfångar till venetianska soldathandlare. Erfarenheter som dessa medverkade samtidigt till åtgärder för ett stärkt skydd av individen. I detta föredrag diskuteras framväxten av skyddssystem mot fångenskap och slaveri i Norden. Hur motiverades detta skydd och för vem gällde det? Kan åtgärder som dessa betraktas som en förhistoria till de mänskliga rättigheterna?

Joachim Östlund är docent och universitetslektor i historia vid Historiska institutionen.

Is seeing believing? Is believing seeing? How can we conduct experiments on things that only exist within our minds? Magicians have developed powerful techniques to induce vivid illusory experiences by exploiting the limits and eccentricities of human cognition. Beyond being simple tricks, magic illusions can help researchers glean new insights into the workings of our minds. This presentation explores how scientists past and present have approached the study of illusion.

Matthew Tompkins is a researcher of Cognitive Science at the Department of Philosophy.

Föredraget hålls på engelska.

Malte Persson – prisad författare, kritiker och översättare – föreläser på årets tema.