HT-dagarna 2018

Susanne Lundin, professor i etnologi, är långtifrån okänd i forskarvärlden, tvärtom. Men de forskningsfält hon ägnat sig åt, de teman som genomsyrat hennes forskning har varit desto mera okända, främmande eller rent av skrämmande för en bred allmänhet.

Om 2018 års Rausingföreläsare

Jack the Ripper – världens mest okända kändis?

I år är det 130 år sedan den brutala mördaren härjade i Londons Whitechapeldistrikt. Sedan dess har otaliga teorier om Jack the Rippers sanna identitet lanserats, men har vi kommit närmare svaret på frågan om vem hen var? Är det överhuvudtaget den frågan vi borde ställa? En historiker med det viktorianska London som expertområde granskar fallet och presenterar överraskande resultat. Peter K. Andersson är forskare i historia vid Historiska institutionen. UR-Play -Världens mest okända kändis?

"En expedition från ekvatorn till den norra polcirkeln” – Ingmar Bergman och Ingemar Hedenius

Den första delen av titeln på föredraget citerar kritikern Leif Zerns lysande bok Se Bergman från 1993 och hänvisar till Zerns jämförelse mellan Bergman och den på 50- och 60-talen mycket berömde, uppsaliensiske filosofiprofessorn Ingemar Hedenius. Hedenius var ateismens och den vetenskapliga rationalismens profet, Bergman den religiöst grubblande mystikern. Det är knappast ägnat att förvåna att Bergman, trots att detta är tämligen okänt, kom att teckna en kyligt kalkylerande Hedenius-gestalt i flera av sina filmer: Ansiktet, Ormens ägg och Fanny och Alexander. Erik Hedling är professor i filmvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum. UR-Play - Ingmar Bergman och Ingemar Hedenius 

Därför förstår du inte konsten och det är förmodligen bra för dig

Ofta närmar vi oss konstverk med en prövande attityd. Verket kan öppna sig för oss och samtidigt tyckas dra sig undan, som en gåta eller ett mysterium. Hur kan vi förstå den erfarenheten? Filosofer har tänkt kring detta. Öppnar vi oss genom det estetiska för något främmande som ger oss näring? Måste vi ge upp något bekant i oss själva inför konstverket? Det här föredraget handlar om hur konstens gåtfullhet kan förstås. Men också om hur vi konkret kan frammana den – och varför vi kanske bör göra det. Max Liljefors är professor i konsthistoria och visuella studier vid Institutionen för kultur- vetenskaper. UR-Play - Därför förstår du inte konsten

Att teckna sitt jag

Ångest passar bra i serierutor, liksom bottenlös förtvivlan. Den kan ta form av ett monster som sällskapligt håller sin hand bakom ryggen på en. Tecknade serier handlar om att förmedla känslor, och i den våg av självbiografiska serieböcker som föredragshållaren skrivit en avhandling om, visualiseras ofta svärtan i hjärtat. Här får publiken veta mer om vad den självbiografiska serien handlar om och vilka uttrycksformer berättelserna tar. Nina Ernst är forskare i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum. UR-Play - Att teckna sitt jag

Litteratur och läsning i vardagen – ett nytt forskningsfält

Sedan andra hälften av 1900-talet har läsare och läsning ägnats ett allt större intresse inom litteraturstudiet. Det har utvecklats generella teorier om läsning, och undersökningar av litteraturläsning inom skola och utbildning har genomförts. Däremot vet vi ännu ganska lite om fritidsläsningen och dess betydelse. Denna presentation utgår från en intervjuundersökning med sju kvinnor som är ”högfrekventa” vardagsläsare. Frågan  är hur litteraturen kommer in i deras liv och vad den betyder för dem. Anders Ohlsson är professor i litteraturvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum. UR-Play - Litteratur och läsning i vardagen

Att synliggöra det okända – om kvinnliga tänkare och feministisk filosofihistoria

Den sedvanliga filosofihistorien är en lång parad av upphöjda manliga tänkare. Varför   har filosofin så svårt för att frigöra sig från sin nästan totalt manliga kanon? Vill man det ens? Och vad spelar det för roll? Kvinnliga filosofer i historien har utsatts för en dubbel orättvisa: marginaliserade i sin egen tid och trivialiserade i vår. Föredraget tar upp vad feministisk filosofihistoria kan göra åt det och visar att detta inte bara är ett forskningsfält utan också en utmaning av filosofiämnets självbild. Lena Halldenius är professor i mänskliga rättigheter vid Historiska institutionen. UR-Play - Kvinnliga tänkare och feministisk filosofihistoria

Med cykel mot det okända

Att kunna cykla innebär att ha möjlighet att på egen hand röra sig längre sträckor. Med cykeln kan nya platser upptäckas, okända miljöer utforskas och världen vidgas. Oavsett vart resan går och varför är det cyklisten som själv bestämmer målet och vägen dit. Med utgångspunkt i forskningsprojektet ”Cykeln och friheten”, där såväl vana cyklister som nybörjare medverkar, diskuteras här hur rumsliga och kulturella gränser överskrids och hur cykeln möjliggör utflykter i det okända. Charlotte Hagström är docent i etnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper. UR-Play - Med cykel mot det okända

Språkmelodin avslöjar okänd information och grammatik

Med hjälp av språkmelodin kan vi visa att ett ord innehåller information som fortfarande är okänd för lyssnaren. Men markerar vi även att något är känt för lyssnaren? Förmodligen mest indirekt. När vi inte säger så okända saker kan språkmelodin i stället användas för att markera hur grammatiken kommer att se ut i en mening vi fortfarande håller på att uttala. Det här är omedveten kunskap vi alla besitter både som talare och lyssnare. Mikael Roll är docent i allmän språkvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum. UR-Play - Språkmelodin avslöjar