HT-dagarna 2017

Humanistiska och teologiska fakulteterna

Rausingföreläsning: Bokens framtid

Karina Klok och Tove Marling Kallrén startade Makadam förlag 2003 och ger ut akademisk litteratur inom humaniora och samhällsvetenskap. Här berättar de om hur de arbetar på förlaget och hur de ser på bokens framtid. Deras övertygelse är att boken är viktig för framtidens akademiska publicering och att de mindre förlagen är viktiga för framtidens bokbransch. Här kan du se och läsa mer om 2017 års Rausingföreläsare

Inspelade föreläsningar

Tillbaka till framtiden? Robocop och Detroit som dystopi

Ulf Zander som är professor i historia fokuserar på den första Robocop-filmen från 1987, nyinspelningen från 2014 och, inte minst, staden Detroit som dystopiskt exempel men också som en reell plats. 1987 var Detroit en välmående stad, vilket innebar att stora delar av inspelningen förlades till Dallas. 2014 var situationen en helt annan, vilket bland annat föranledde Detroitbor att föreslå uppförandet av en Robocopstaty som substitut för de poliser som de sällan ser. Youtube -Tillbaka till framtiden?

Rapa Nui – med framtiden i backspegeln

Rapa Nui eller Påskön brukar räknas som en av jordens mest avlägsna platser. Avståndet till närmsta befolkade ögrupp är 2 075 km och till Sydamerika 3 512 km. Ön koloniseras enligt de senaste arkeologiska rönen mellan 700 och 1100 e Kr. När holländaren Jakob Roggeveen besökte ön 1722 beskådades bl a manifesta stenstoder i ett annars tillsynes nästan avfolkat och avskogat landskap. Vad hade hänt? Vad låg bakom denna befolkningsminskning och förändring av miljön? Påskön har kommit att bli en fallstudie av en av människan orsakad miljökatastrof och denna studeras mångvetenskapligt. Torbjörn Ahlström som är professor i historisk osteologi belyser denna forskning med frågan i vilken utsträckning framtiden var relevant för de människor som fann sin utkomst på denna avlägsna plats. Youtube - Rapa Nui

Framtiden förr – medeltida tidshantering och tanken på världens ände

Föredraget använder bilder och texter förknippade med adventstiden för att ge inblickar i hur medeltidens människor såg på tiden och på sin egen plats i historien. Det visar sig att advent i sin funktion som förberedelsetid för julen gav utrymme åt en vision av hela världshistoriens skepnad och innebörd. I senmedeltida predikningar från adventstiden tas också världens ände upp, med målande skildringar av den yttersta domen jämte ingående analyser av bibeltexter. Kan till exempel Matteusevangeliets tal om att stjärnorna ska falla ner från himlen förenas med astronomisk vetenskap? Stephan Borgehammar är professor i praktisk teologi. Youtube - Framtiden förr

Framtidens undervisning i engelska: enspråkig, tvåspråkig – eller flerspråkig?

Marie Källkvist och Henrik Gyllstad, docenter i engelska, presenterar projektet Flerspråkiga praktiker i engelskundervisningen som är finansierat av Vetenskapsrådet samt forskning om flerspråkighet. I projektet där även docenter från Karlstads universitet deltar så undersöker docenterna hur och varför lärare och elever använder andra språk än engelska i engelskundervisningen. Vilken betydelse har användningen av elevers starkaste språk för deras lärande och inkludering i klassrummet? Youtube - Framtidens undervisning i engelska

Kasta planeterna på plats i solsystemet och besök en glaciär – framtidens lärande är redan här

Detta projekt fokuserar på två naturvetenskapliga teman – glaciärer samt solsystem och planeter. Magnus Haake är forskare i kognitionsvetenskap och undersöker hur elevers lärande påverkas när de får besöka solsystemet respektive en glaciär i Virtual Reality (VR) jämfört med när de tar del av en power-point-presentation om samma tema i klassrumsmiljö. Youtube - Kasta planeterna på plats i solsystemet och besök en glaciär

”Att rädda barnen är att rädda framtiden” – barnet som löfte och hot i Rädda barnens framtidsscenarier under mellankrigstiden

När Rädda barnen bildades i första världskrigets efterdyningar var den förväntade framtiden slagen i spillror. Men det oskyldiga barnet kunde fortfarande frälsas från död och förvildning – eller? Här presenterar Lina Sturfelt som är universitetslektor i mänskliga rättigheter det tidiga Rädda barnens syn på barn, rättigheter och krig och hur barnens räddning också blev mänsklighetens. Youtube - Att rädda barnen är att rädda framtiden

De mänskliga rättigheternas roll i framtiden

Vad är framtidens utmaningar för de mänskliga rättigheterna? När det nya normala är att mänskliga rättigheter är en del av staters officiella sätt att tala om sig själva, snarare än en resurs för motstånd mot övergrepp, kan det också bli fritt fram för stater att utan efterräkningar välja bort mänskliga rättigheter som norm. Vilka lärdomar för framtiden bör vi då dra av en samtid där mänskliga rättigheter riskerar att bli en så normaliserad retorik att de förlorar sin kraft? Lena Halldenius är professor i mänskliga rättigheter Youtube - De mänskliga rättigheternas roll i framtiden

Vad betyder Aniara 2017?

I Aniara skildrar Harry Martinson en framtid där jorden är förödd av atomkrig och miljö-förstöring. Människor evakueras från jorden och Aniara är namnet på ett rymdskepp som fraktar flyktingar över ”rymdens öde hav”. Strax efter start skadas styrfunktionen med påföljd att Aniara kastas ur kurs och fortsätter sin resa genom rymden i evig tid. Under maj 2017 hade Karl-Birger Blomdahls operaversion av Aniara premiär på Malmöoperan. Vilka tecken i tiden gör att denna framtidsvision åter uppfattas som aktuell? Johan Stenström är professor i litteraturvetenskap. Youtube - Vad betyder Aniara 2017?

Att bena ut forntida mordfall med framtida teknik – en ny användning av 3D-printing inom osteologi

Mordfall blir inte enklare att lösa när lång tid förflutit, skelettet bryts ner och trycks ihop av jordens vikt med tiden, och spår av skador kan bli svåra att tolka på ömtåliga ben. I ett sådant särskilt svårt fall för över 1500 sedan med en krossad skalle har forskare i digital 3D-teknik och osteologi samarbetat om ett nytt sätt att använda 3D-printning för att rekonstruera skallen. Äntligen får vi veta vad som hände där den där dagen för över 1500 år sedan. Helene Wilhelmson är doktorand i historisk osteologi och Stefan Lindgren är forskningsingenjör vid Humanistlaboratoriet. Youtube - Att bena ut forntida mordfall med framtida teknik

Muren faller! Radio Berlin International och framtidsproblematiken 1989

Mellan 1956 och 1990 sände den östtyska kortvågsstationen Radio Berlin International (RBI) program på svenska riktade i första hand till svenska medborgare. Det var statlig propaganda blandat med nyheter och underhållning som målade upp en bild av det kommunistiska DDR som en framtidsstat och ett möjligheternas land. Men hur hanterade RBI då nyheten om Berlinmurens fall i november 1989? Hur tolkade och beskrev man situationen för de internationella lyssnarna? Vilken blev reaktionen från de svenska lyssnarna i form av brev till redaktionen? Och vem skrev egentligen dessa brev? Marie Cronqvist är docent i mediehistoria. Youtube - Muren faller!

Tema: Framtid

Möjliga framtider är ett centralt tema för humanister och teologer. Ofta ställs frågan om det finns en framtid för humaniora, kammarmusik, nationalskalden eller boken, både av forskare och av allmänhet. Frågan debatteras särskilt flitigt av dem som tycker att det blivit för lite svensk humanistisk och teologisk forskning av yppersta märke på svenska. Våra forskare och doktorander skriver allt oftare på engelska. Som forskningsstrategi är det ett utmärkt, ofta helt nödvändigt, val i många ämnen. Visst kan det finnas forskningsfrågor som bara berör svenska förhållanden och forskning som enbart är av värde som utgångspunkt för andra svenska forskare, men att bidra till det internationella samtalet forskare emellan har alltid varit en självklarhet för dem som vill nå vetenskapliga genombrott. En Tycho Brahe eller Carl von Linné som vände sig till en enbart nordisk läsekrets var redan på deras tid otänkbart. Att många humanister och teologer nu skriver på vår tids latin bör applåderas, inte kritiseras. Men forskningen har också en annan sida – att nå ut till och samtala med världen utanför akademin. Den sidan kanske till och med är den viktigaste. Här blir den svenska boken en viktig framtidsfråga att ta strid för. Den ger något värdefullt tillbaka till de skattebetalare som finansierar forskningen, den höjer kvaliteten i den svenska debatten om olika viktiga framtidsfrågor och om demokratins förutsättningar och fundament. Karl Popper vände sig emot tanken att framtiden var förutbestämd. Mot slutet av sitt liv försvarade han idén att det inte är dåtiden som leder oss framåt. Istället är det de möjliga framtiderna som drar oss. Vilka framtider som är möjliga – och vilka som drar starkast – beror förstås också på nuet. Att vi är en miljard fler på jorden idag jämfört med år 2000 och ungefär dubbelt så många som 1970 har stor betydelse för många framtidsfrågor. Att ett av jordens mäktigaste länder har en president som vill släcka ner klimatforskningen är illavarslande. Kanske har det aldrig varit viktigare än nu att utforska framtiden. Genom att undersöka föreställningarna om framtiden kan vi lära oss något om människan av idag som kan bli av avgörande betydelse för just framtiden. Professor Johannes Persson
 Prodekan för forskning, Humanistiska och teologiska fakulteterna

Programblad för HT-dagarna 2017

Här kan du ladda ner detaljerat programblad (pdf).

Läs mer

Användning av cookies