Journalistutbildningen vid Lunds universitet utmärks av sin vilja till samverkan på alla nivåer, från det lokala till det internationella. Ett samarbete med Malmö stad slog oväntat väl ut och kan tjäna som inspiration för andra enheter och avdelningar vid LU.

Hej Andreas, du kan väl börja med att presentera dig?
Jag har arbetat som universitetsadjunkt och lärare på Journalistutbildningen sedan 2012. Sedan 2016 är jag programansvarig och utvecklar tillsammans med mina kollegor undervisningen i kandidatprogrammet i journalistik. Sedan 2020 är jag också doktorand vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet vid sidan av mitt arbete vid Lunds universitet. I mitt avhandlingsprojekt analyserar jag hur Sveriges mediebistånd påverkat journalistikens utveckling i Vietnam.

Jag har tidigare en bakgrund som journalist, och har arbetat bland annat på Sydsvenskan, Gotlands Tidningar, Aftonbladet och Sveriges Radio. Därutöver frilansade jag i många år, mestadels från Sydostasien och i synnerhet från Vietnam.

Journalistutbildningen flyttade från Lund till Malmö för inte så länge sedan. Var hittar man er nu?
Under vårterminen 2022 gick flyttlasset till Media Evolution City (MEC) i Malmö där vi har byggt upp vår studentredaktion. MEC är ett nav för den digitala och kreativa industrin i regionen vilket bidrar till att skapa en helt unik närhet till medie­branschen. Verksamheten skapas av medlemsorganisationen Media Evolution som Lunds universitet har varit medlem i sedan starten. Placeringen på MEC ger oss också ännu fler möjligheter till samverkan och förutsättningar för att bekanta sig med framtida arbets- och uppdragsgivare. Under de kommande åren kommer Konstnärliga fakulteten att bygga sitt nya campus i fastigheten intill, och det ska bli spännande att se vad vi kan göra tillsammans. Vi ser mycket fram emot att fortsätta utveckla verksamheten i kvarteret.
 

Ni tycks vara mycket intresserade av samverkan och har drivit flera olika projekt, både inom och utanför Sverige. Har du några exempel?
Det stämmer, det är viktigt för oss att samverka med olika aktörer i medie­branschen, redaktioner och andra journalistutbildningar för att hela tiden vara relevanta i en medievärld som är satt under ständig förändring. För oss är det också viktigt att inse att journalistiken utvecklas globalt och att det innebär nya förutsättningar, utmaningar och möjligheter på både vår hemmaplan och på andra ställen i världen.

Vi är till exempel medlemmar i ett Nordiskt nätverk för journalistutbildningar som ger oss lärare tillfällen att inhämta kunskaper och erfarenheter från andra akademiska journalistutbildningar runtom i Norden. Det har också inneburit en möjlighet till mobilitet för våra studenter som resulterat i reportageresor till bland annat Grönland och Island inom ramarna för vår kandidatkurs.

De senaste åren har vi också haft samverkansprojekt med journalistutbildningar i Indien, i samarbete med Nätverket för Sydasienstudier (SASNET), och den vägen skapat möjligheter för studenter att bekanta sig med ett medielandskap och ett samhälle som i vissa avseende skiljer sig markant från det egna, i andra avseenden är ganska likt. I samma anda har vi i flera somrar varit värdar för en sommarkurs för studenter från East Stroudsberg University i USA. Under kursen har de amerikanska studenterna under ledning av lärare och studenter från oss, diskuterat och analyserat skillnader och likheter mellan det svenska och amerikanska medielandskapet.

Under ett par år drev ni också ett projekt på hemmaplan i samarbete med Malmö stad. Kan du berätta mer?
Absolut! Under 2017 och 2018 drev vi projektet Ung i Malmö i samarbete med Malmö stad. Syftet var att med hjälp av journalistiska metoder föra fram fler röster om hur det är att vara ung i Malmö. Varje sommar byggde vi en redaktion med 30 ungdomar från den kommunala sommarlovssatsningen ”Sommarpraktik i grundskolan” som fick lön för att arbeta som journalister. Redaktionen leddes i sin tur av två till tre av våra studenter som fick praktisk erfarenhet av redaktörsjobbet och att arbeta med ungdomar. Ungdomarna fick en snabbkurs i journalistiska arbetsmetoder där bland annat intervjuteknik, skrivteknik och källkritik ingår.

Vad ledde det här fram till?
Vi fick fram unika journalistiska jobb som ingen etablerad reporter hade kunnat göra. Frågeställningarna drevs av ungdomarnas nyfikenhet och perspektiv på staden. Det gjorde bland annat att vi var först med att rapportera om en skol­ombyggnad som påverkade hundratals elever, vilket sedan snappades upp av etablerade medier. Ett par av ungdomarna anlitades senare som krönikörer av andra redaktioner. 

Vad tror du ungdomarna som var med i projektet fick med sig?
Det beror säkert på vilken ungdom du frågar. Jag tror att de fick med sig en konkret yrkeserfarenhet där de fick utlopp för sin kreativitet och nyfikenhet. Några hittade nya sätt att hantera svårigheter med att läsa och skriva på svenska, genom att fokus hamnade på vad som skulle skrivas snarare än hur det skulle skrivas. Jag vet också att några ungdomar fick ny motivation som de senare haft nytta av under resten av sin utbildning och att de lett till nya sommarjobb och praktikmöjligheter.

Vi placerade redaktionen på MEC, i samma lokaler där vi nu har vår student­redaktion, vilket gav ungdomarna fler inblickar i hur det kan vara att arbeta med kreativa yrken.

På vilka sätt var det givande för studenterna som medverkade?
Egentligen ska frågan ställas till dem, men jag tror att de fick en konkret erfarenhet av att arbeta som redaktörer och leda en redaktion, som i det här fallet dessutom bestod av ungdomar. Flera av studenterna som var med och gjorde Ung i Malmö till vad det blev arbetar idag på redaktioner som Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sveriges Television.

Vad skulle behövas för att ni skulle kunna driva den här typen av projekt igen?
Konceptet och erfarenheterna finns kvar, likaså motiverade och ambitiösa studenter. Det som behövs är en samverkanspartner och finansiering.