Kurs

Kursen syftar till att ge kunskap om kognitions roll för kommunikation. Kursen tar upp kognitiva aspekter på kommunikation ansikte-mot-ansikte och teknikstödd kommunikation, och granskar relationen mellan kognition och kommunikation från olika perspektiv. Den förklarar hur kommunikation beror av kognitiva funktioner och färdigheter såsom perception, handling, emotion, uppmärksamhet, motivation, intresse, förväntan, avsikt, begreppsbildning, kategorisering, logiska resonemang och slutledning. Den behandlar även relationen mellan kommunikation och social kognition och hur koordination, interaktion, intersubjektivitet och samarbete påverkar kommunikation. 

Kursen utgår ifrån hur forskningens syn på kognition förändrats genom de senaste decennierna och hur detta påverkat synen på kommunikation. Den ger förståelse av hur konkurrerande kognitiva teorier om kommunikation förhåller sig till varandra, och kunskap om deras fördelar och nackdelar ur ett jämförande perspektiv. Enskilda teorier knyts till specifika metoder vilka exemplifieras konkret.

Kognitivismen förklarar kommunikation genom att hänvisa till generella mentala representationer och universella, rationella medvetandeprocesser.Konstruktivismen betonar hur sensoriska, motoriska och neurala processer påverkar kategorisering och begreppsbildning och därigenom mening och grammatik.Den sociala konstruktivismen hävdar att individens sociala och kulturella omgivning påverkar kategorisering och därmed kommunikation. Interaktionismenfokuserar på hur olika former av samspel mellan individer och mellan individ och omgivning orsakar mening och förståelse genom fysiska, kroppsliga, mentala och samhälleliga processer på olika tidsskalor.

Kursen är uppbyggd kring ett antal tema som behandlar kognitiva aspekter på t ex

• kommunikationsmodeller
• yttrandekontext och talarmening t ex relevansteori och ekologisk pragmatik
• kategorisering, begreppsbildning och språklig mening
• fenomenet ’common ground’ (gemensamma antagande)
• multimodalitet
• ickeverbal kommunikation bl a genom blick och gest
• social och kulturell kontextualisering, däribland teknologins funktion för kommunikation
• interaktionism ss teorier om linjär anpassning, sensormotor koordination och dynamisk koppling samt dialogism