I denna kurs studeras människans förhållande till den omgivande miljön utifrån ett arkeologiskt långtidsperspektiv. Utifrån explicita arkeologiska exempel, som t ex bredspektrumrevolutionen under senpaleolitikum och tidigholocen och den neolitiska revolutionen i Skandinavien, diskuteras olika tongivande teoretiska perspektiv. Hur förhåller sig viktiga mänskliga institutioner som religion, samhällsorganisation, teknologi och ekonomi i till den omgivande miljön och i vilken grad påverkas de av den? Vilka typer av historiska skeenden, katastrofer, miljöförändringar ligger bakom befolkningsutveckling i traditionella samhällen? Har traditionella samhällen varit offer för katastrofer och miljöförändringar och har vissa samhällen lyckats bättre? Finns det fundamentala skillnader mellan jägare-samlare och traditionella jordbrukande samhällen eller rör det sig om gradvisa skillnader längs ett kontinuum? Anpassar sig människan till sin omgivning eller anpassar människan sin omgivning till sina egna behov? Hur ska vi förhålla oss till olika typer av teorier, hämtade från t ex ekologin, som till synes utgår från diametralt motsatta håll när de förklarar mänsklig interaktion med den omgivande miljön. Under vilka förhållanden har traditionella, arkeologiska samhällen uppvisat motsåndskraft (recilience) och under vilka förhållanden är man sårbara för yttre påverkan (katastrofer, miljöförändring etc). Utgör inte dessa teorier bara olika perspektiv på ett och samma fenomen?