Humanities in war and conflict

Humanities in war and conflict (provisoriskt namn)

HT-fakulteterna lanserar en ny plattform för att lyfta fram forskning som är relevant för krig och konflikt. Initiativet syftar till att stärka humanioras och teologis position i frågor som rör försvar, krig och konflikt. Detta är nödvändigt för att uppnå en rättvisande bild av vad humaniora och teologi kan bidra med i olika sammanhang, både inom och utanför akademin, nationellt och internationellt. Även om språk också är helt centrala för detta initiativ är deras betydelse så självklar att det inte behöver uttryckas explicit i detta skede.

Det viktigaste sättet att positionera humaniora och teologi är genom att delta i och vara synlig i befintliga sammanhang. Detta inkluderar att utforma nya utbildningsprogram, producera högkvalitativa publikationer, bidra till expertkommittéer och tankesmedjor nationellt och internationellt, samt engagera sig i LU:s kommande Centrum för beredskap och resiliens (LUPREP). Dessutom måste HT-fakulteterna bygga sin egen struktur att hänvisa till och kunna luta sig mot i kontakter med finansiärer, akademiska institutioner, myndigheter och andra intressenter.

För att ta ett steg framåt i detta viktiga arbete lanserar vi nu Lund Humanities in war and conflict (provisoriskt namn) som en plattform och ett projekt att utveckla under 2025.

Deltagare

Torbjörn Ahlström är professor i historisk osteologi vid Institutionen för arkeologi och antikens historia. Hans forskning fokuserar på olika aspekter av förflutna samhällen baserat på mänsklig skelettvävnad, nyligen DNA för att identifiera infektioner. Han har också studerat våld mellan människor, trauma och krigföring bland jägare och samlare och tidiga jordbrukare på den skandinaviska halvön (ca 10000-2000 f.Kr.). För närvarande projektledare för utgrävningarna i Uppåkra.

Ela Drazkiewicz forskning fokuserar på politisk antropologi. Hon leder ERC-projektet CONSPIRATIONS som analyserar konflikter kring konspirationsteorier i Europa, samt Nordforsk-projektet NORDREN som undersöker de nordiska samhällenas beredskap mot desinformation. Drazkiewicz har erfarenhet av att arbeta med utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Hon är författare till ‘Institutionalised Dreams: The Art of Managing Foreign Aid’ (Berghahn).

Lisa Engström är docent vid Institutionen för kulturvetenskaper, Lunds universitet. Hon leder samverkansinitiativet "Kris- och krigsberedskap för alla? – Bibliotek som arenor för samtalscirklar om beredskap" som syftar till att identifiera de utmaningar och hinder som personer med olika förutsättningar har för att aktivt kunna delta i beredskapsarbete. Hon är också medlem i Nordforsk-nätverket NORDREN, som undersöker desinformation.

https://www.kultur.lu.se/person/LisaEngstrom/
https://orcid.org/0000-0002-0138-2050

Mikael Fauvelle är docent vid institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Hans forskning fokuserar på forntida ekonomiska system. Han har studerat hur komplexa politiska och ekonomiska nätverk reagerade på såväl interna som externa påfrestningar i flera världsdelar och tidsperioder.

https://portal.research.lu.se/sv/persons/mikael-fauvelle 

Elsa Hedling är docent och biträdande universitetslektor i Europastudier vid Språk- och litteraturcentrum. Hennes forskning fokuserar på skärningspunkten mellan digitalisering och internationella relationer, särskilt i relation till Europeiska unionens politiska samordning, kommunikation och diplomati. Hennes pågående forskning belyser områden som internationell kommunikation om upprustning, avskräckningsstrategier och samhälleliga konsekvenser av hybridhot.

Björn Lundberg är docent i historia och projektledare för projekten Barn i beredskap (finansierat av Vetenskapsrådet 2025–2028) och Att utbilda för kriser (Campus Helsingborg 2025–2026). Hans forskning berör historiska aspekter av krisberedskap och civilförsvar med ett särskilt fokus på barn och ungdomar. Han har även studerat demokrati- och fredsfostran inom skola och civilsamhälle under 1900-talet.

Tornike Metreveli är biträdande universitetslektor i Europastudier och docent i religionssociologi. Han arbetar med hur ortodoxa kyrkor engagerar sig i internationella relationer och geopolitik, särskilt i de religiösa dimensionerna av kriget mellan Ryssland och Ukraina, interkonfessionella relationer i Ukraina och religionens roll i desinformation/misinformation i den ortodoxa kristna diasporan. 

Erik Sidenvall är professor i Praktisk teologi vid Centrum för teologi och religionsvetenskap. I sin forskning ägnar han sig primärt åt materiella och rumsliga uttryck för religion. Han leder samverkansinitiativet ”Framtidens begravningsplatser”, medverkar i projektet ”Rum för åldrande” och har varit delaktig i forskningssatsningar på temat existentiell hållbarhet. Sidenvall har också forskat om religion som möjliggörare för öst-västliga kontakter under kalla kriget och är en av initiativtagarna till den europeiska forskningsplattformen ReCoNet.

Olof Sundin är professor vid Institutionen för kulturvetenskaper. Hans forskning fokuserar på konfigurationer, kontrollmekanismer och samhällelig påverkan av digital information, med ett särskilt intresse för utmaningar med desinformation. Han har studerat sökmotorer och deras roll i vardagen, medie- och informationskunnighet i form av människors meningsskapande i digitala miljöer, och konsekvenser av en alltmer AI-genomsyrad digital infrastruktur för expertis, evidens och tillit.

Annika Wallin är docent i kognitionsvetenskap och forskar på bedömningar och beslutsfattande. Hennes fokus ligger på hur information samlas in, bearbetas och kommuniceras i komplexa beslut. Hon driver för närvarande forskningsprojekt i samarbete med Migrationsverket och Försvarsmakten.

Johan Östling är professor i historia, föreståndare för Centrum för kunskapshistoria (LUCK) och Wallenberg Academy Fellow, Lunds universitet. Hans verksamhet är främst inriktad mot kunskapshistoria, men han även ett mer allmänt intresse för idéer, kultur och politik i Europas moderna historia. De senaste åren har han forskat om humaniora i efterkrigstidens offentlighet och nu leder han ett komparativt projekt om europeiseringen av universiteten och kunskapssamhällets formering sedan 1980-talet.

More information: https://portal.research.lu.se/en/persons/johan-östling  

Affilierade / samordnande

  • David Gisselsson Nord
  • Magnus Christiansson
  • Klas Friberg
  • Sara Håkansson (samordnande)
  • Johannes Persson (samordnande)
    Johannes Persson är professor i teoretisk filosofi. Hans forskningsverksamhet under de senaste åren har främst varit inriktad mot frågor som rör lokal kunskap och beprövad erfarenhet och deras roll i beslutsfattande.
  • Paul Schrotti
     
Sidansvarig: malin.sjobergkansliht.luse | 2025-04-16