Curt Dahlgren
Faste- och påsktiden i Svenska kyrkan 2017. Redovisning av Luka 29
Meddelanden från Kyrkohistoriska arkivet i Lund, Ny Följd 13
2020 | 132 p. | Swedish

ISSN: 0455-0196
ISBN: 978-91-983171-8-3

På 1940-talet började Kyrkohistoriska arkivet vid Lunds Universitet arbeta med att klarlägga förändringar i den samtida kyrkliga seden. Insamlingen av sådana uppgifter fann sin form på 1960-talet, då arkivet började sända ut rikstäckande frågelistor om den aktuella kyrkliga seden. Genom dessa LUKA-listor har den kyrkliga seden inventerats för hela landet med jämna mellanrum från och med 1962.
År 2017 ändrades frågelistan från att gälla förändringar i den kyrkliga seden till att enbart handla om påskcykeln år 2017. En ytterligare förändring var att frågelistan distribuerades och besvarades via Internet och inte som tidigare på papper.
Frågelistan besvarades av 574 personer, vilket gav en svarsprocent på 50, som får anses acceptabelt med tanke på de nya församlingsstrukturerna.
Ett tydligt resultat från alla svar är att den kyrkliga seden i många fall kan sägas ha flyttats ut från kyrkan till gallerior, torg, natursköna platser med flera. Ofta i form av påskvandringar och korsvandringar men även till äldreboenden. Ytterligare ett resultat är att helgfirandet består av mycket experimenterande, inte minst på annandag påsk, som tycks vara en dag som inte får bli ”dagen efter” allt man gjort under stilla veckan, påskafton och påskdagen. Annandagen tycks ha blivit en dag för silluncher, pilgrimsaktiviteter (både till fots och på cykel), Emmausmässa, Emmausvandring, ekumeniska arrangemang med mera.