Den svenska utgrävningen vid Gebel el-Silsila i Egypten, som leds av fil dr Maria Nilsson och John Ward från Lunds universitet, har upptäckt en sandstensverkstad och flera skulpturer från Nya riket (1550–1070 f Kr) på utgrävningsplatsen.
– Upptäckten är unik eftersom det är den första intakta kriosfinxen som hittats i en verkstad, tillsammans med en kobra och visar den ungefärliga storleken för sfinxerna längs sfinxavenyn mellan Khonsutemplet i Karnak och Luxortemplet, säger John Ward som är biträdande projektledare.
Den stora kriosfinxen grävdes fram under flera meter av stenbrytaravfall. Bara huvudet var synligt tidigare. Kriosfinxen, som är en sfinx med vädurshuvud, är cirka 5 m lång, 3,5 m hög och 1,5 m bred och utformad i en stil som påminner om kriosfinxerna söder om Khonsutemplet i Karnak. Det arkeologiska sammanhanget tyder på en tidpunkt under Amenhotep III och den 18:e dynastin.
– Lika enastående och överraskande är att vi bredvid den större sfinxen hittade en mindre övningsskulptur som utförts av en lärling, säger utgrävningsledaren Maria Nilsson.
Den stora skulpturen var förberedd för transport men kan ha lämnats kvar i verkstaden då en fraktur skadade huvudet. Efter det begravdes sfinxerna när romarna började bryta sten i området.
– Att hitta en sfinx som förberetts för transport i ett råskulpturerat format är ovanligt, säger Maria Nilsson. Dess enorma storlek och tyngd jämfört med det färdiga resultatet i Karnaktemplet ger oss en bra indikation på hur arbetsprocessen såg ut och ger oss en bättre översikt av sfinxarnas dimensioner, fortsätter hon.
Nära övningsskulpturen hittade man även i verkstadens vägg en rest kobra (en s k uraeus) som tillverkats för att kröna den större sfinxen, och en avrundad stele utan bild.
Under utgrävningarna upptäcktes hundratals hieroglyffragment som hört till en Naos helgedom av Amenhotep III, tillsammans med nya skulpturfragment av en falk som en gång krönte helgedomens tak. Dessutom återfanns delar av en obelisk, inklusive toppstenen (en s k pyramidion).
I fynden ingår även en text i röd ockra som skrivits under regeringstiden för Amenhotep III för cirka 3350 år sedan när stenbrottet öppnades och som finns bevarad tillsammans med en avbildning av en stor figur. Gruppens inskriftforskare granskar för närvarande texten och bilden.
Vidare framhåller Nilsson och Ward att utgrävningarna avtäckt resterna av två uppbyggda stenstrukturer med keramik, organiskt material och arkeologiska föremål med anknytning till framställandet av stenskulpturer.
– Statyerna och föremålen som upptäckts är anmärkningsvärda, t ex delarna av den enda kända obelisken som tillverkades under Amenhotep III:s regeringstid, säger Ward.
Utgrävningarna och den digitala datainsamlingen planeras fortsätta under forskarnas kommande fältsäsong.
Fakta:
Den svenska utgrävningen sker under överinseende av generalsekreteraren för Egyptens antikvitetsministerium, Dr Mostafa Waziri, och generaldirektören för Assuan- och Nubien-inspektoraten, Abdel Moniem,
Upptäckten filmades av det brittiska produktionsbolaget Windfall Films för National Geographic Channel (The Lost Treasures of Egypt: Warrior Pharaoh Queen) som för närvarande går på TV, och för brittiska Channel 4 (Secrets of Egypt’s Valley of the Kings) där den kommer att visas i mars.
Verkstad från Nya riket och kriosfinxer utgrävda vid Gebel el-Silsila
Publicerad den 11 mars 2019
Den svenska utgrävningen vid Gebel el-Silsila i Egypten, som leds av fil dr Maria Nilsson och John Ward från Lunds universitet, har upptäckt en sandstensverkstad och flera skulpturer från Nya riket (1550–1070 f Kr) på utgrävningsplatsen.
2024-11-13
Hur reagerar kyrkor på Rysslands invasion av Ukraina?
2024-10-29
Hon visar barn en väg in i matematikens värld
2024-10-24
Fängslade öden bakom Bonnie Clementssons Augustprisnominering
2024-10-01
Tidiga möten mellan européer och nordamerikanska ursprungsbefolkningar avslöjade
2024-09-25
Lundabor lockades av spännande föreläsningar och aktiviteter