Sommarkurs ska ge perspektiv på pandemier

Publicerad den 25 maj 2020
"Dödens triumf" av Pieter Bruegel den äldre
"Dödens triumf" av Pieter Bruegel den äldre

Allas liv påverkas av Corona just nu. Strategier för att bäst skydda sig och bli kvitt sjukdomen diskuteras världen över. Men människan har brottats mot pandemier tidigare i historien. Allra värst var det under Digerdöden på 1300-talet då uppemot var tredje person i Europa dog. Hur tacklade man den här typen av farsoter? Vem gav man skulden? Och hur har pandemier skildrats i Bibeln, film och litteratur? För att öka den kunskapen har humanistiska och teologiska fakulteterna skapat sommarkursen Pestens tid.

Martin Lembke, Centrum för teologi och religionsvetenskap,vad får man lära sig på kursen? – Hur pandemier har upplevts, tolkats och gestaltats under tusentals år! Med den här kursen vill vi belysa epidemiska katastrofer ur historiska, existentiella och konstnärliga perspektiv. Dick Harrison, till exempel, utgår från sin egen forskning om Digerdöden. Jayne Svenungsson blottlägger de apokalyptiska tongångar som ofta följer i pandemiernas spår. Blaženka Scheuer analyserar de närmast arketypiska myterna i Gamla testamentet om hur Egypten drabbades av Guds straff i form av förödande naturkatastrofer. Vi läser Albert Camus Pesten, en av världslitteraturens klassiker, och vi brottas med de etiska problem som kriser av detta slag ställer oss inför än idag. Varför ger ni den här kursen Pestens tid? – Vi vill sätta Coronakrisen i ett större sammanhang. När universiteten fick extrapengar från Utbildningsdepartementet till sommarkurser på grund av rådande lägeCovid-19 tänkte vi ”Vad kan historien och litteraturen lära oss om det globala undantagstillstånd som vi alla mer eller mindre befinner oss i just nu?” – Kanske kan kursen utöver en förstärkt historisk medvetenhet också bidra med  en ökad förståelse för människans sårbarhet – liksom för hennes förmåga att aldrig ge uppVi vill också försöka identifiera gemensamma strategier för hur människor i alla tider har hanterat den oro och ovisshet som många av oss kan känna igen idag. David Larsson Heidenblad, vad kommer du som historiker att undervisa i?  – Jag kommer att föreläsa om hur man under medeltid och tidigmodern tid såg epidemier som Guds straff för människornas kollektiva synder. Dessutom kommer jag berätta om hur denna förklaringsmodell levde kvar in på 1900-talet, men att den sedan gradvis förlorade i betydelse.  Kan du ge ett exempel på hur tidigare pandemier skiljer sig från vår tids coronapandemi? – I det äldre samhället var epidemier inte något fullt så exceptionellt som de är idag. Pest och kolera, liksom missväxt och krig, var återkommande företeelser. Det var något som alla generationer upplevde flera gånger. Därmed fanns en annan kulturell förståelse, och i någon mån existentiell beredskap, för den här typen av krissituation.  Hur hanterade man de här kriserna då? Genom att utse syndabockar? – Ja, farsoter hanterades på många olika sätt, t.ex. genom karantän eller genom att skuldbelägga speciella grupper. Men det dominerande förklaringsmönstret följde ett gammaltestamentligt synd och straff-tänkande. Tillsammans sökte man göra bot och bättring, t.ex. genom att utlysa särskilda böndagar.   Läs mer om sommarkursen Pestens tid: <link https: www.ctr.lu.se kurs pand01 ht2020>www.ctr.lu.se/kurs/PAND01/HT2020 <link https: www.lu.se lubas>Till universitetets utbud av sommarkurser