– Julmusikens kraft ligger i dess förmåga att sätta oss i kontakt med våra känslor, från fest till eftertanke. Trots att vi kanske inte känner så i varuhuset när det dånar i högtalarna, säger musikforskaren Anders Reuter.

Det finns ett tiotal återkommande jullåtar och de låtar som lyckas bli del av vår julkanon delas ofta upp i två kategorier: festliga låtar och melankoliska stycken, menar han. 

–”All I Want for Christmas” är fest, medan ”Last Christmas” är mer melankolisk. Att vi lyssnar på samma låtar varje år är en del av att känna att det verkligen är jul, säger Anders Reuter.

Mest spelade jullåtarna 

En julhit är en guldgruva som genererar enorma royalties. Och blir den dessutom en återkommande tradition garanterar den långsiktiga intäkter. 

Mariah Careys juldänga från 1994 är ett perfekt exempel på hur lukrativ en julhit kan bli. ”All I Want for Christmas” har dragit in över 60 miljoner dollar i royalties och toppar fortfarande listorna varje år. Bing Crosbys inspelning av ”White Christmas” från 1940-talet har sålt över 50 miljoner exemplar världen över, vilket gör den till den bäst säljande singeln genom tiderna. Och ”Last Christmas” är så självklar i julens spellistor att det blivit ett spel att undvika den under julsäsongen: Whamageddon. Den som klarar sig till julafton utan att ha hört den vinner.

En julklassiker är något många artister drömmer om att skapa, men få lyckas med. Det är dessutom svårt att förutse vilka låtar som verkligen kommer att bestå över tid.

Mariah Carey har använt humor för att uppnå kultstatus, menar Anders Reuter. Sedan några år tillbaka, direkt efter Halloween, markerar hon att julen är här genom att publicera en video där hon förklarar att ”it's time” för julmusik. Det här har gjort henne lika aktuell idag som på 1990-talet. ”All I Want for Christmas” var visserligen populär redan när den släpptes. Men den nådde inte förstaplatsen på amerikanska Billboard Hot 100 förrän i december 2019 – 25 år efter lanseringen.

– "All I Want for Christmas" har vuxit fram i en internetkultur där det inte längre finns samma tydliga gatekeepers som bestämmer vad vi ska lyssna på eller titta på. Istället kan populariteten byggas upp över tid – inte i samma rasande takt som ett viralt fenomen på TikTok, men varje år blir vissa låtar och filmer, som "Love Actually" eller just den här låten, alltmer populära," säger Anders Reuter.

Chris Reas ”Driving Home for Christmas” från 1988 blev även den en klassiker först flera år efter lanseringen, när den började spelas på radio. Sitt stora uppsving fick den först vid millennieskiftet, när den kom med i populära julsamlingsalbum.

Moderna julspellistor

Typiskt för julmusiken är dess tidlösa blandning av genrer och epoker. 1950-talets rockabilly i ”Rockin’ Around the Christmas Tree”, 1970-talets glamrock i Slades ”Merry Christmas Everybody” och 1980-talets syntpop i ”Last Christmas” står sida vid sida på julens spellistor – utan att det känns spretigt. 

– Med Spotify och annan streaming kan vi lyssna på all musik i världen, men vi lyssnar ändå på samma spellistor. På det sättet har Spotify inte påverkat julmusiken så mycket. Det speglar det sätt vi lyssnar på julmusik, och på musik generellt. Det är samma avstånd till 1970-talet som till en ny låt av Justin Bieber, säger Anders Reuter.

Julmusik präglas av motiv som snö och natur, och har ibland lekfulla inslag om tomtar och renar. Många av låtarna är enkla och lätta att sjunga med i. Klockor, körer och bjällror – både äkta och syntetiska – är typiska inslag. I ”Last Christmas” används elektroniska ljud för att efterlikna traditionella klanger. Detta ger oss element av ironi eller kitsch som också ingår i julens stämningar, menar Anders Reuter:

– Det här speglar vår komplexa relation till julen. Å ena sidan är julen förknippad med nostalgi, klockor och tradition, å andra sidan erbjuder den en mer syntetisk, kommersialiserad version av vad vi känner igen.

Modern popmusik i julskrud

Just 1980-talet är extra framträdande i julrepertoaren. Många låtar från decenniet präglas av de nya elektroniska instrument som definierade popmusiken och gav julmusiken en modern, men ändå varm och lekfull känsla.

– 1980-talet har fortfarande en stark närvaro i julmusiken, med låtar som ”Last Christmas” och andra syntpopklassiker från den tiden. Instrument som syntar, trummaskiner och samplare, som är grundläggande för modern popmusik, blev centrala. Det finns en oskuldsfullhet i 80-talet som passar perfekt för en jullåt – en tid före 90-talets ironi och eurodansmusik.

Själv står han utanför Whamageddon-utmaningen – hans favorit bland jullåtar är just ”Last Christmas”.

– Jag tycker om den melankoliska känslan den har. ”Last Christmas” har en kombination av refräng och vers som påminner om många hiphop-låtar. Låten rör sig i en cirkel, utan någon klimaxrefräng. Det passar julens stämning av hur allt återkommer, säger Anders Reuter.