Vissa kommentarer hänvisar till religion för att hävda ”svenska värderingar”. Andra kommentarer visar på ett genuint intresse och en vilja att diskutera.
– Det som förvånade mig var att bakom det som kanske avfärdas som en typisk raljant facebook-kommentar lite längre ner i meningsutbytet ofta visade sig utvecklas till en nyanserad, viktig och ärligt menad fråga. Religion kan bli ingången till viktiga diskussioner om jämställdhet och integration, säger Linnea Jensdotter.
Men det är inte bara i kommentarer på sociala medier som det förekommer hänvisningar till religion och religionstillhörighet. Politiker har också gjort det. Nyligen användes religion i argumentationen för att Sverige ska ta emot flyktingar från Ukraina.
– De är välkomna eftersom de är som vi – kristna – med samma värderingar som vi. Med motsvarande argument har politiker talat om återtåg för muslimska flyktingar.
Linnea Jensdotters avhandling analyserar 20 000 facebook-kommentarer till nyhetsartiklar om tre politiska händelser mellan 2015–2017. Händelserna rörde Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.
Handskakningskontrovers
En händelse var när Stefan Löfven 2016 sa att ”I Sverige hälsar man på varandra – man tar både kvinnor och män i handen” apropå att miljöpartisten Yasri Khan vägrat ta en kvinnlig journalist i hand.
– Med handskakningskontroversen kom två värden som är starka i det svenska samhället i konflikt. Religionsfriheten stod mot identiteten som ett av världens mest jämställda länder, säger Linnea Jensdotter.
Med den händelsen skedde ett skifte, menar hon. Religion blev synligt i den politiska offentliga debatten och händelsen diskuterades överallt.
– En av anledningarna till att det sker vid den här tidpunkten är en ökad migration och att fler religiösa uttryck blir synliga i det offentliga. Framväxten av ett heterogent samhälle med många olika kulturer och religioner krockar med den svenska självbilden som sekulariserat och jämställt, säger Linnea Jensdotter.
Populistisk och högerextrem våg
Vid den här tiden började också en förändring av det politiska landskapet. Med en populistisk och högerextrem våg i Europa utvecklas ett alltmer polariserat debattklimat.
De andra två händelserna som Linnea Jensdotter analyserat är KD och diskussionerna kring HBTQI och aborträtten samt Sverigedemokraternas satsning i kyrkovalet 2018.
– I facebook-kommentarerna till alla tre händelser finns en utgångspunkt om Sverige som ett sekulariserat land. Det väcker frågor som ”ska man hälsa enligt vad ens religion säger?”. En annan likhet är den om att islam är problemet. Islam är hotet mot de ”svenska värderingarna” och ett tydligt ”vi och dom” framträder.
Blandade diskussioner
I meningsutbyten om kristendom var kommentarerna mycket mer nyanserade. Trots föreställningen om Sverige som ett sekulärt land där politik och religion inte blandas kom diskussionerna in på teologiska spörsmål som ”vad står kristendomen för?”.
– Jag hade inte förväntat mig att så pass många som sade sig vara icke-religiösa skulle använda sig av religiösa argument. Bibelcitat och texter från sånger man sjungit i kyrkans barntimmar användes, säger Linnea Jensdotter.
I facebook-kommentarerna som gäller islam, säger hon, finns inte nyanserna utan det är bara nej till alltihop. Till exempel kan det vara svårt att se varför en muslim skulle fira Ramadan utan att vara superreligiös.
Enligt Linnea Jensdotter har digitaliseringen av samhället ökat sociala mediers betydelse i det offentliga samtalet. Samtalen som tidigare skedde i fikarum, omklädningsrum eller med vänner kunde vi plötsligt läsa i kommentarsfälten på facebook. Idag kan vi själva vara aktörer, menar hon.
Förändrade argument
Hon finner det också intressant att se hur argumenten för de politiska åsikterna förändras genom mediet. Från att i artiklarna styrkas med rationella argument, får de i sociala medier sin tyngd via känslor, till exempel emojis, och via personliga erfarenheter, exempelvis ”min kompis som bott i det landet säger att…”.
Hon konstaterar att det under de här tio åren verkligen har hänt något. Folk har blivit medvetna om att här finns något vi behöver prata om.
– ”Religion och politik har väl inte med varandra att göra” sa många när jag började forska på det här – idag tycker alla att det är viktiga frågor som behöver diskuteras.
– Jag hoppas att vi hittar arenor, där vi till skillnad från sociala mediers stundtals hätska, polariserade och populistiska form, kan diskutera frågorna lugnt och nyanserat.
