Bokcirklar som lockar läsovana

Shared Reading (SR) kan beskrivas som en interaktiv högläsning och samtal om kortare prosatexter och lyrik i grupp med hjälp av en läsledare. Det skiljer sig från en vanlig bokcirkel bland annat genom att allting sker på plats. Läsledaren läser texten högt och är den enda som läst texten före mötet. Sedan går gruppen långsamt igenom texten och pratar tillsammans om vilka känslor och tankar den väcker.

Metoden används på bibliotek som läsfrämjande insats. Den har också testats i hälso- och sjukvård, till exempel bland smärtpatienter, deprimerade eller patienter med ätstörningar.

Jämbördigt förhållande

Forskare i Storbritannien har diskuterat likheter och olikheter mellan Shared Reading och KBT. I kognitiv beteendeterapi (KBT) är det identifierade problemet i fokus och kan innebära ett ojämlikt förhållande mellan patient och psykolog. I Shared Reading är förhållandet mer jämbördigt och litteraturen lockar fram känslor och reflektioner.

– Texterna väljs inte utifrån problemet utan texten kan handla om vad som helst, berättar Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap och en av forskarna i projektet.

Tidigare forskning på Shared Reading har använt sig av enkäter och fokusgrupper för att undersöka hur patienterna mår före och efteråt. Förklaringarna till att patienterna upplever sig må bättre har förklarats med texterna, läsledarna, den sociala gemenskapen och gruppmedlemmarna.

– Men vi ville undersöka vad som händer i själva samtalet som skulle kunna bidra till dessa goda effekter, säger Anna W Gustafsson, docent och lektor i svenska, som bland annat forskar på språk och hälsa.

Snabbväg till meningsfull gemenskap

Samtalsanalysen hjälpte till att beskriva i detalj hur det sociala samspelet utvecklas, hur samtalet om texten leder till att deltagarna tränar sig i att kunna sätta ord på upplevelser och känslor samt att bli mer flexibla i tanken genom att de får öva på att ta andras perspektiv.

– Vi vände oss till psykologisk utvecklingsforskning och fann att vi kunde diskutera vad som händer i samtalet med hjälp av teorier om ”joint attention”. När samtalsdeltagarna fokuserar på samma text och lyssnar på varandras tankar, beskriver sina egna och bekräftar varandras tankar skapas en känsla av social gemenskap, säger Anna W Gustafsson.

Forum för att verbalisera och bearbeta erfarenheter

Gruppen pratar och reflekterar tillsammans över innehållet i texten. De tar andras perspektiv, testar nya perspektiv och de går in i diktens perspektiv. Det gör att bokcirklarna blir ett slags träning både i perspektivtagande och i att formulera känslor och tankar. Detta skulle i sin tur kunna vara en förklaring till det ökade välmående som tidigare forskning kunnat visa.

– De rör sig in och ut i varandra och i dikten. Det blir som en dans. Dikten kan också styra deltagarnas upplevelser och tankar genom vissa element i texten – till exempel kan funderingar väckas om ett visst ord upprepas många gånger, säger Anna W Gustafsson.

Till skillnad från vad som ofta är fallet i vanliga bokcirklar handlar Shared Reading inte om prestation och att vara duktig i litterär analys, vilket kan hämma och skrämma bort ovana läsare. Det väsentliga i Shared Reading är deltagarnas egna och gemensamma meningsskapande, det vill säga deras upplevelser och utbyte av det litterära verket.

Flera Shared Reading-projekt igång

Studien blev också metodutvecklande vilket gör det möjligt att jämföra vad som händer när en grupp består av en annan typ av läsare och vidareutveckla hur metoden kan användas inom vården och i skolan.

Just nu pågår ett tvärvetenskapligt Shared Reading-projekt i humaniora, medicin och psykologi på ätstörningsenheten i Lund och i höst startas ett samarbete med Gymnasieskolan Vipan.

– Vi kommer att ha Shared Reading-samtal med ett antal grupper gymnasieelever under sex veckors tid med syftet att undersöka om deras läsengagemang påverkas av att delta i Shared Reading, säger Anders Ohlsson som kommer att vara en av läsledarna i projektet.

– DNA:et för Shared Reading är att det på ett extremt enkelt sätt kan tillgängliggöra litteratur även för ovana läsare och bjuda på sociala och litterära upplevelser, säger Anders Ohlsson.