När journalistiken flyttade ut på webben

”Så ni har kavlat ut hela tidningen i datorn?” Frågan ställdes av radioprofilen Ulf Elfving i programmet Efter 3 i maj 1995 till Helsingborgs Dagblads chefredaktör Eskil Jönsson. HD var nämligen en av pionjärerna på internet och den första svenska tidningen som lade ut hela sitt textinnehåll på webben. Fast man var egentligen inte riktigt på det klara med vad man skulle använda webbtidningen till. De första åren testade tidningen sig fram med allt från webbhotell och pizza online till – nyheter. De tre tidningar han har studerat är Skånetidningarna Helsingborgs Dagblad och Ystads Allehanda, samt Sydöstran i Blekinge. Han har följt de tre tidningarna från de första enkla och primitiva webbsidorna, till dagens utvecklade och bildrika webbtidningar på olika plattformar. Förutom att studera själva webbtidningarna har han arbetat med intervjuer och etnografiska studier, där han närgånget följt webbjournalisternas arbete i praktiken. Genom att gå in konkret i de enskilda tidningarnas webbhistoria och webbpraktik läggs nya delar till en hittills underutforskad del av den svenska mediehistorien. På samma sätt som webbpionjärerna på Helsingborgs Dagblad försökte utforska webbens möjligheter i mitten av 1990-talet, har också webbutvecklingen på de andra tidningarna präglats av att man prövat sig fram i detta nya journalistiska fält. Här finns nytänkande experiment som Sydöstrans webbaserade ungdomstidning ”Dusch” från 1999 och Ystads Allehandas satsning på webbfeature i ”Wallanders Ystad” några år senare. Ett avsnitt handlar om Gotakoncernens sammanslagning av de båda Blekingetidningarnas webbar till en, med det första försöket i modern tid med betalvägg. Med utgångspunkt i de enskilda tidningarna belyser och diskuterar ”Webbens vägar” också generella förhållanden, som webbens snabba och långsamma nyhetscykel, webbjournalisternas nyhetsvärdering och arbetsmetoder, läsarnas inflytande i såväl klick som kommentarer, och hur den traditionella webbjournalistiken placerar sig gentemot det omgivande mediesystemet i form av sociala medier. Idag är snabba webbnyheter på dator, platta och telefon självklarheter. Men det är mindre än 20 år sen den första tidningen började publicera sig på internet. Även om webbjournalistikens historia är ung, så är det en spännande historia, väl värd att utforska. Det tycker i alla fall Jan Hinderson, som är journalist och medieforskare. 31 maj disputerar han på en doktorsavhandling i Mediehistoria vid Lunds universitet: ”Webbens vägar. Om webbjournalistikens etablering och utveckling vid tre svenska regionala och lokala dagstidningar 1995-2013”. Disputationen hålls 10.15 den 31 maj i SOL-centrums hörsal, Helgonabacken 4, Lund.