Livet i Amazonas fångas i grammatiken
Grammatiska system kan låta torrt och tekniskt, men de berättar mycket om människors kognition och om vad som är viktigt för människor i ett samhälle. Lingvisten Sandra Cronhamn åkte djupt in i Amazonas till São Gabriel da Cachoeira för att kartlägga urinvånarspråket baniwa.
Vid floden Rio Negro, en biflod till Amazonasfloden, så långt upp man kan komma med båt, ligger staden São Gabriel da Cachoeira, som har cirka 15 000 invånare. Den kallas för urfolkshuvudstaden och är en smältdegel bestående av 23 olika folkslag som talar språk från fem olika språkfamiljer, det vill säga språk som utvecklats från fem olika urspråk.
Lingvisten Sandra Cronhamn har varit i området två gånger i samband med sitt avhandlingsarbete. På plats har hon arbetat med att kartlägga hur urinvånarspråket baniwas grammatiska klassificerarsystem används och vilken funktion det fyller. När hon var där i februari 2020 spreds coronaviruset som en löpeld över världen och delstatsmyndigheterna bestämde att ingen fick lämna djungeln. Till slut fick hon åka ambulansflyg till delstatshuvudstaden Manaus och sedan vidare till Sverige. Först efter pandemin kunde hon åka tillbaka.
Sandra Cronhamn berättar att baniwa talas i många små och avlägsna byar längs med Rio Içana, en biflod till Rio Negro. Det är ett relativt stort språk i Amazonas med några tusen talare – de flesta urspråken talas av cirka 200 personer.
När hon kartlägger baniwa är det språkets klassificerarsystem som är i fokus. Klassificerarsystemet delar in substantiv i kategorier, framför allt baserat på deras fysiska form. Det kan liknas vid det svenska genussystemet som delar in våra substantiv i neutrum och utrum, till exempel ett bord och en stol. I baniwa finns det över 50 klassificerare, och indelningen är mer flexibel.
– I baniwa kan samma substantiv ha flera betydelser genom olika klassificerare. Klassificerare är ändelser eller böjningar som läggs till substantivets räkneord, adjektiv eller ibland direkt på substantivet självt, säger Sandra Cronhamn.
– Om vi tittar på det svenska ordet ”en flod” använder man i baniwa substantivet ”ett vatten” och till räkneordet ”ett” läggs en ändelse, en klassificerare, så att betydelsen blir ”en flod”. Bokstavligen kan man säga att det betyder ”en slingrande enhet vatten”. Lägger man till en annan klassificerare blir betydelsen ”en flaska vatten”, eller bokstavligen ”en cylindrisk enhet vatten”.
Relativt outforskat språk
Klassificerarsystem är inte på något sätt ovanligt, utan finns i 25 procent av jordens språk, till exempel i japanska och mandarin, men baniwa är ett relativt outforskat språk. Den mesta forskningen om språk har skett på de stora språken.
Klassificerarspråken har utvecklats parallellt i olika delar av världen och har mycket gemensamt. Det finns universella principer för hur kategoriseringen kan gå till. Till exempel är form en vanlig kategoriseringsgrund, men inget språk som man känner till har ett klassificerarsystem som bygger på färg eller lukt. Det berättar något om hur vår kognition fungerar.
– Sedan finns det specifika klassificerare som visar vad som är relevant i just den kulturen där talarna bor. Urinvånarspråket baniwa beskriver hur man lever, upplever världen och vad som är viktigt i samhället, berättar Sandra Cronhamn.
– I baniwa är exempelvis ”kanot” och ”hängmatta” exempel på specifika klassificerare som bara används för de orden. Kanoter har varit det enda fordonet att ta sig fram med här i det djupaste Amazonas och folket sover traditionellt i hängmattor.
Kulturspecifikta tendenser lockade
Möjligheten att kunna identifiera vad som är relevant att kategorisera och kunna jämföra de kulturspecifika och universella tendenserna var det som lockade Sandra Cronhamn till att forska på just baniwa.
– Klassificerarsystem har hög komplexitet som tar tid att lära sig. Då måste det betyda något när de inte dör ut, utan förekommer i så många språk. De måste fylla en viktig funktion.
Det hade sina sidor att fältarbeta i Amazonas.
– Alla var väldigt välkomnande, men det tropiska klimatet med hetta, hög fuktighet, åska och skyfall kunde ställa till det med inspelningsutrustningen, säger Sandra Cronhamn.
En annan utmaning var att folk bor väldigt tätt inpå varandra.
– När man spelar in tal vill man ha så lite bakgrundsljud som möjligt, men ofta bor en familj i ett enda rum och det pågår alltid en massa saker runt omkring en.
Birgit Rausing Language Programme (BRLP)
Sandra Cronhamn har kunnat göra fältarbetet tack vare stipendier från BRLP. Programmet, som nu håller på att avslutas, började 2006 då SOL fick en donation på 15 miljoner kronor riktad till språkvetenskap/lingvistik och kinesiska.