Niclas Burenhultdocent i Allmän språkvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet, tilldelas årets svenska pris for framstående humanistisk forskning.
Han disputerade 2002 på avhandlingen A grammar of Jahai. Avhandlingen, som publicerades på ett internationellt förlag 2005, beskriver Jahai, ett austroasiatiskt språk som talas av cirka 1000 talare i ett jägarsamlarsamhälle på Malackahalvön. Detta pionjärarbete i språkdokumentation ledde till en postdoktoral tjänst vid Max Planck Institute for Psycholinguistics, Nederländerna.
Med utgångspunkt i Jahai och andra sydostasiatiska språk har han utvecklat ett banbrytande forskningsprogram runt förhållandet mellan språk, kultur och kognition på bred front, med fokus på vad språklig och kulturell variation kan säga om kognitiv variation. På ett nyskapande sätt kopplar han samman semantisk typologi, språkdokumentation och språkbeskrivning.
Ett exempel är hans intresse för språklig kategorisering av landskap som 2010 ledde till ett European Research Council Starting Grant för projektet Language, cognition and landscape(LACOLA). Detta är stor tvärkulturell studie av hur människans språk kategoriserar och representerar landskapet runt henne. Projektet har bland annat utmynnat i en antologi Landscape in Language. I ett nytt projekt, Språket som nyckel till perceptuell mångfald: ett tvärvetenskapligt grepp på sinnena, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, fortsätter han att utforska relationen mellan språklig variation och kognition, nu med fokus på hur olika språk kategoriserar och uttrycker sinnesintryck. På ett innovativt sätt kombinerar han här dokumentation och experimentella fältmetoder för att kartlägga en underutforskad domän.
Som ledande expert på austroasiatiska språk har Burenhult också utvecklat en infrastruktur, den digitala resursen Repository and Workspace for Austroasiatic Intangible Heritage(RWAAI), där forskare från hela världen kan tillgängliggöra och samarbeta runt austroasiatiska språkdata.
ÅRETS ÖVRIGA PRISER
Det svenska hederspriset tillfallerEva Hættner Aurelius, professor i litteraturvetenskap.
Eva Hættner Aurelius forskargärning omfattar Birger Sjöbergs författarskap, kvinnolitteratur från äldre tid, framför allt självbiografier och brev, har gjort en betydande insats för att etablera den internationella performance-forskningen i Sverige.
Genom åren har hon handlett mer än ett dussin doktorander fram till disputation. Eva Hættner Aurelius har beträtt ett flertal poster och har haft många olika uppdrag i forskarvärlden och även flerfaldigt belönats för sin akademiska gärning, bland annat av Svenska akademien.
Lektor Nicole Brisch, er lektor i assyriologi ved Institut for tværkulturelle og regionale studier ved Købehavns Universitet, tilldelas arets danska pris for framstaende humanistisk forskning.
Nicole Brisch er del af en lang og internationalt anerkendt tradition af assyriologisk forskning ved Købehavns Universitet. hun blev PhD ved University of Michigan, Ann Arbor i 2003 og var derefter i flere år tilknyttet Freie Universität Berlin og University of Cambridge. I sin forskning har Nicole Brisch primært arbejdet med literære tekster fra Mesopotamien og Sumer, men hun er også stærkt interesseret i Nærorientens mytologier og rituelle liv. Brisch har under hele sin tid i København opretholdt samarbejde med Yale University og University of Chicago.
Nicole Brisch har med succes virket for internationalisering af studiemiljøet i assyriologi; de studerende har i løbet af deres uddannelse mulighed for studieophold i Oxford, Heidelberg og Würzburg.
Det danska hederspriset tilldelas Anne Holmen, professor i engelsk og sprogvidenskab og Centerleder ved Institut for Internationalisering og Parallelsproglighed (i daglig tale CIP) ved Københavns Universitet.
Hon har med sin forskning i sociolingvistik, sprogtilegnelse og interkulturel pædagogik, tilligemed sit stærke politiske engagement i ministerielle udvalg, gennem en lang karriere gjort en formidabel indsats for at styrke vores bevidsthed om nødvendigheden af og kompleksiteterne forbundet med fremmedsprogsindlæring fra grundskolen og frem. Hun har formået at stable et nyt forskningsområde på benene i en sådan grad, at CIP nu er blevet en væsentlig institution på KU. Ende åbne og interesserede væsen, har alt sammen været stærkt medvirkende til, at CIP på godt et årti er blevet den succeshistorie, det er i dag. På både nationalt og internationalt plan, fra Grønland og Frederiksberg til Østeuropa og Italien, kan effekten af Anne Holmens forsknings- og formidlingsindsats spores.
Prisen kommer att delas ut vid Einar Hansens Forskningsfonds årshogtid 14 november 2019.
Einar Hansens Forskningsfond stiftades av förläggaren och skeppsredaren Einar Hansen. Fondens styrelse består av forskare från Köpenhamns och Lunds universitet och skall verka for samarbete mellan de bada universiteten
Kontakt med Einar Hansens Forskningsfond
Ordförande professor Johan Stenström vid Lunds universitet: johan.stenstrom@litt.lu.se
Vice ordförande professor Gunner Lind vid Köpenhamns universitet: lind@hum.ku.dk
Sekreterare professor är Thomas Kaiserfeld vid Lunds universitet: thomas.kaiserfeld@kultur.lu.se
Lingvist och litteraturvetare Einar Hansen pristagare 2019
Publicerad den 11 september 2019
Lingvisten Niclas Burenhult tilldelas Einar Hansens svenska forskningspris på 150 000 DK kronor. Niclas Burenhult är ledande expert inom aslispråken, en grupp austroasiatiska språk som talas på Malackahalvön. Han får priset för sin banbrytande forskning om förhållandet mellan språk, kultur och kognition. Årets svenska hederspris går till litteraturvetaren Eva Haettner Aurelius.
2024-11-13
Hur reagerar kyrkor på Rysslands invasion av Ukraina?
2024-10-29
Hon visar barn en väg in i matematikens värld
2024-10-24
Fängslade öden bakom Bonnie Clementssons Augustprisnominering
2024-10-01
Tidiga möten mellan européer och nordamerikanska ursprungsbefolkningar avslöjade
2024-09-25
Lundabor lockades av spännande föreläsningar och aktiviteter