Hur reagerar kyrkor på Rysslands invasion av Ukraina?

Av Gisela Lindberg - Publicerad den 13 november 2024
Ukrainsk-ortodoxa St Andreas kyrka i Kiev.
Ukrainsk-ortodoxa St Andreas kyrka i Kiev. Foto: Mostphotos

Kriget i Ukraina har omformat säkerhetsfrågorna och nationalismen utmanar demokratiska värderingar över hela Europa. Hur hanterar inflytelserika religiösa institutioner det? Det ska ett nytt forskningsprojekt lett av Tornike Metreveli undersöka.

Projektet, som finanseras av HERA och CHANSE, tittar på kyrkor i fyra frontlinjeländer under Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Genom att studera kyrkorna i Finland, Litauen, Polen och Ukraina syftar projektet till att förstå hur religiösa institutioner hanterar de akuta frågorna om krig och demokrati i samhället.

– Om och hur kyrkor förespråkar demokrati, mänskliga rättigheter och fred, är viktigt för att kunna skriva policyer och initiativ som främjar samhällelig sammanhållning och motståndskraft mot tidens splittrande ideologier, säger Tornike Metreveli som är docent och lärare i religionssociologi.

Undersökningen studerar rollerna hos protestantiska, katolska och ortodoxa kyrkor – och både i gräsrotsmobiliseringar och på högre hierarkiska nivåer. Dessutom ser det på hur kyrkorna inte bara svarar på kriget utan också omprövar sina roller i samhället och sina teologiska perspektiv i dessa turbulenta tider. 

– Vi fokuserar på fyra nyckelområden som utforskar kyrkornas syn på krig, deras ställningstaganden till demokratiska utmaningar, deras utvecklande teologiska reflektioner samt skillnader och likheter mellan länder och kyrkotraditioner. 

Det stora anslaget från HERA och CHANSE gör det möjligt för Tornike Metreveli utöka sin forskning avsevärt. 

– Jag kan rekrytera ytterligare forskare och testa innovativa metoder för att förstå religion och konflikt. Dessutom möjliggör finansieringen ökad räckvidd och engagemang med en bredare publik genom podcastserier och workshops, säger Tornike Metreveli.

FAKTA

Projektet, kallat RELIDEM: Religious Realignments and Democratic Resilience: A Comparative Study of Religious Responses to (geo)political Crises, har fått totalt 3,3 miljoner SEK över tre år. Finansieringen kommer från HERA (Humanities in the European Research Area) och CHANSE (Collaboration of Humanities and Social Sciences in Europe),

I projektet: Mika Vähäkangas, Åbo Akademi University; Milda Alisauskiene, Vilnius University; Katarzyna Zielińska, Jagiellonian University är de andra projektledarna och deltagande universiteten.