Hon visar barn en väg in i matematikens värld
För kognitionsvetaren Agneta Gulz går forskning och samverkan med övriga samhället hand i hand. I tio år har hennes grupp i samarbete med förskolepedagoger i många kommuner tagit fram det pedagogiska systemet Den magiska trädgården. Huvudsyftet är att alla barn ska kunna klara grundskolans matematik.
För Agneta Gulz är människan som kunskapsvarelse ett livslångt intresse. Nyfikenheten har styrt hennes mer än tio år med utveckling av det pedagogiska systemet Den magiska trädgården.
Forskningen och utvecklingen har skett i samverkan med kommuner och förskolor.
– Vi vet att färdigheter i grundläggande matematik spelar stor roll för hur det kommer att gå i skolan. Bland de viktiga förmågor som barn utvecklar när de arbetar med grundläggande matematik är att kunna fokusera, ha uthållighet och lyssna på instruktioner.
Låga mattekunskaper kan ta år att upptäcka
Drivkraften för Agneta Gulz är att bidra till det kompensatoriska uppdraget som förskolan har, det vill säga att ge de barn som verkligen behöver lärandet i förskolan, som inte har det hemifrån, bra livsmöjligheter.
Hon förklarar varför det blir svårt för de barn som inte har de grundläggande matematiska kunskaperna.
– Barn är bra på att lära sig utantill och kan ha olika tricks för att klara uppgifterna. Det kan ta år innan lärarna märker att de inte klarar matten, men när talen blir mer komplexa och större går det inte längre.
Ger förskollärarna självförtroende
Riktigt viktiga insatser för att barn ska klara grundskolans matematik kan alltså göras av förskolan.
– Men det är inte så lätt. Forskning visar att förskollärare ofta själva har dåliga erfarenheter av ämnet och saknar självförtroendet att jobba med det, säger Agneta Gulz.
I samarbetet med förskolepedagoger har de av denna anledning utvecklat ett omfattande stöd- och utbildningsmaterial integrerat i systemet.
– Självförtroendet detta visar sig ge förskollärarna spelar roll för deras engagemang, vilket i sin tur påverkar barnens engagemang att lära sig, säger Agneta Gulz.
Måste exponeras för matematiska begrepp
Det är alltså inte främst medelklassbarnen hon inriktat sig på, därför är flera av gruppens studier genomförda i resurssvaga områden.
– De som kommer från resursstarka miljöer kan ofta redan mycket, de mer eller mindre badar i de här matematiska begreppen. De har föräldrar som pratar mycket med dem, och då kommer det till exempel in begrepp som ”högre” och ”lägre”, ”lägga till” och ”dra ifrån”, säger Agneta Gulz.
Sådana begrepp är något man måste exponeras för, menar hon. Ingen föds med en förståelse för hur de fungerar och hänger ihop. Det måste tränas.
– Kan jag hjälpa barn från resurssvagare miljöer genom att kompensera det som de inte får hemifrån, då blir jag glad. Det är min främsta drivkraft, avslutar Agneta Gulz.
Så funkar Den magiska trädgården
Det digitala lärsystemet Den magiska trädgården bygger på forskning om hur små barn bäst lär sig matematik.
– Det är inte bara ett digitalt spel som lär barnen grundläggande matematik utan ett helt lärsystem, betonar Agneta Gulz, som är professor i kognitionsvetenskap.
Spelet i sig är ett ”learning by teaching”-spel. Barnet undervisar en figur – en lärkompis – så att den kan lösa uppdrag och komma vidare i spelet. I Den magiska trädgården ska lärkompisen bland annat hjälpa olika djur.
– Den lilla fågelungen ska tillbaka upp till sina föräldrar i trädet och till rätt gren, humlan som inte ser så bra ska ha hjälp att hitta blomman där det finns nektar eller så kan det komma en magisk matta och lägga sig över alla saker från skattjakten och så ska eleven komma ihåg vad som låg därunder, berättar Agneta Gulz.
Idag har spelet 16 delspel med olika matematiska innehåll som tränar grundläggande matematiska begrepp.
– Det är till exempel mängdbegrepp som fler, färre, större, ”jag lägger ihop, jag drar ifrån” och så vidare. Siffrorna kommer in senare.
Utväxlingen av den tid barnen ägnar åt spelande – kring tjugo minuter två gånger i veckan under en tioveckorsperiod – är mycket stor i form av många, många timmar som barnen sedan, inspirerade av spelet, ägnar sig åt att leka och prata matematik.
– Spelet sätter igång barnen. De frågar pedagogerna saker och leken fortsätter också hemma. De räknar trappsteg, de räknar handdukar och så fortsätter det.
Så funkar Den magiska trädgården
Det digitala lärsystemet Den magiska trädgården bygger på forskning om hur små barn bäst lär sig matematik.
– Det är inte bara ett digitalt spel som lär barnen grundläggande matematik utan ett helt lärsystem, betonar Agneta Gulz, som är professor i kognitionsvetenskap.
Spelet i sig är ett ”learning by teaching”-spel. Barnet undervisar en figur – en lärkompis – så att den kan lösa uppdrag och komma vidare i spelet. I Den magiska trädgården ska lärkompisen bland annat hjälpa olika djur.
– Den lilla fågelungen ska tillbaka upp till sina föräldrar i trädet och till rätt gren, humlan som inte ser så bra ska ha hjälp att hitta blomman där det finns nektar eller så kan det komma en magisk matta och lägga sig över alla saker från skattjakten och så ska eleven komma ihåg vad som låg därunder, berättar Agneta Gulz.
Idag har spelet 16 delspel med olika matematiska innehåll som tränar grundläggande matematiska begrepp.
– Det är till exempel mängdbegrepp som fler, färre, större, ”jag lägger ihop, jag drar ifrån” och så vidare. Siffrorna kommer in senare.
Utväxlingen av den tid barnen ägnar åt spelande – kring tjugo minuter två gånger i veckan under en tioveckorsperiod – är mycket stor i form av många, många timmar som barnen sedan, inspirerade av spelet, ägnar sig åt att leka och prata matematik.
– Spelet sätter igång barnen. De frågar pedagogerna saker och leken fortsätter också hemma. De räknar trappsteg, de räknar handdukar och så fortsätter det.