– Jag är extremt glad och tacksam för det här priset. Som vi alla vet har 2020 varit ett år fyllt av svårigheter, så när jag fick reda på att jag skulle få priset tog det faktiskt lite tid innan det sjönk in, säger Stephan Reber.
Forskningen utfördes som en del av hans avhandlingsarbete vid Wiens universitet, där frågeställningen var om krokodildjur använder sig av ljud för att tala om hur stora de är. Man vet redan att fåglar och däggdjur gör detta med hjälp av resonanser. Det är inte bara en ljus eller mörk röst som avslöjar hur stort djuret är, utan även stora djur har även längre ansatsrör, vilket gör att det finns en större volym luft som vibrerar där.
Att vara stor är en fördel då det både skrämmer rivaler och gör det enklare att locka till sig potentiella partners.
Men varför använde du helium?
– När vi andas in helium från en ballong så får vi en rolig röst eftersom helium är lättare än vanlig luft, vilket gör att ljudets hastighet ökar. Det som förändras genom helium är vår resonans, inte vibrationerna i stämbanden. Det är luften i ansatsröret som vibrerar på högre frekvenser. Så detta påverkar så klart även djurens läten och resonanser, säger Stephan Reber.
Klart annorlunda med heliox
När Stephan Reber befann sig i Florida för att spela in alligatorers läte, just för att undersöka om de använder sig av ljud för att tala om hur stora de är, upptäckte han av en slump att det fanns en kinesisk alligator i en karantäntank, där den återhämtade sig efter att ha fått en medicinsk behandling. Detta blev början till den logistiskt komplicerade frågan hur man faktiskt skulle genomföra heliumexperimentet.
Detta gjorde man genom att täppa för lufthålen och i stället fylla buren med heliox, en blandning av syre och helium som bland annat används inom avancerad dykning.
– Resultaten märktes direkt. Den kinesiska alligatorns läten lät klart annorlunda med heliox. Det är ovanligt att få så omedelbara resultat från experiment inom vårt forskningsfält, säger Stephan Reber.
Kan ge svar om dinosaurier
Nästa steg i hans forskning är nu att försöka ta reda på om alligatorer faktiskt kan veta hur stora djur det rör sig om bara genom att lyssna på lätena. Han vill också undersöka detta vidare på andra djurarter.
– Jag skulle vilja utföra liknande experiment på paleognata fåglar, som emuer och nanduer. Dessa fågelarter är mer primitiva än de mer sjungande sångfåglarna. Om båda dessa fåglar och krokodildjur har samma egenskaper, så är det stor sannolikhet att detta även fanns hos dinosaurier, säger Stephan Reber.
Bra att tänka utanför boxen
Även om studien har fått uppmärksamhet för att vara lite knäpp eller i alla fall udda så säger Stephan Reber att det bara kan vara bra för forskningen att tänka utanför boxen.
– Många hypoteser om kognitionens evolution är baserad på forskning på ett väldigt begränsat antal arter. På Lunds universitet har vi kommit på väldigt kreativa sätt att arbeta med krokodildjur och paleognata fåglar. Vi tvingades verkligen att tänka utanför boxen. Om en ny idé för hur man kan genomföra experiment är väl förankrad i vetenskapsteori och försöker besvara en tydligt definierad frågeställning så är det bättre ju knäppare det är, säger Stephan Reber.