Forskarskola ska förbättra lärarutbildningen
Steget är ofta långt från lärarutbildningen till färdig lärare som undervisar på grundskolan eller gymnasiet. Forskarskolan ROCIT som startade för två år sedan vill hitta modeller som kan minska avståndet.
– En av mina drömmar är att det ska finnas lärare som jobbar halvtid ute på skolor och halvtid med undervisning på lärarutbildningen. Forskarskolan ROCIT kan vara ett steg på vägen dit, säger professor Roger Johansson som är föreståndare för ROCIT.
ROCIT är en forskarskola i utbildningsvetenskap, som leds från Lunds universitet och är ett samarbete mellan åtta lärosäten. Det är en stor nationell satsning på att skapa forskning där lärarutbildningen utgör en länk mellan akademi och skola.
Nio doktorander
Forskarskolans nio antagna doktorander har varit i gång i två år med olika projekt tillsammans med praktiserande lärare. Flera av doktoranderna är själva lärare och har egna erfarenheter av att undervisa i grundskolan, gymnasieskolan eller inom akademin.
– Forskarskolans mantra är ”forskning i ögonhöjd”. Det betyder att man gör praktiknära forskning som inte är ”om” utan ”med” praktikerna vilket kan vara ute i skolorna, säger Roger Johansson.
Både mantrat och ROCIT springer ur ULF-projektet (Utbildning, Lärare och Forskning) som är ett regeringsinitiativ för att utveckla sätt att arbeta på mellan skolan, lärarutbildningen och forskningen.
– ULF har lyckats bra med de två första bokstäverna, men sämre med F:et – forskningsdelen, säger Roger Johansson som själv varit med i ULF-projekt och dessutom varit engagerad i de här frågorna sedan han började undervisa på lärarutbildningen på tidigt 90-tal.
Han tror att ROCIT kan visa på spänningsfält där lärarutbildningen på vissa sätt upplevs leva sitt eget liv och inte tillräckligt bra förbereder de blivande lärarna på vad de möter i skolan.
– Vi vill ha tydlig inriktning som kan leda till modeller där vi får en lärarutbildning och en skola som har en vetenskaplig grund byggd på erfarenhet från skolan.
Rätt förutsättningar vid LU
Lunds universitet hade rätt förutsättningar för forskarskolan, berättar Roger Johansson. En är att LU har en institution i utbildningsvetenskap som startades för att få en forskarutbildning som är en överbyggnad till lärarutbildningen. En annan att ledningen på HT-fakulteterna hade en öppenhet för att rucka lite i ramarna för de allmänna studieplanerna för forskarutbildningen.
– Det gav oss möjlighet att göra en egen studieplan och ha en flexibilitet i antagningen av doktorander.
Tio obligatoriska kurser
Till skillnad från andra doktorandutbildningar, där doktoranden kan välja kurser, tog ROCIT fram ett kurspaket med tio obligatoriska kurser. Dessa behandlade ämnen som praktiknära forskare behöver ha i sin verktygslåda och var ett sätt att bibehålla fokus på forskarskolans syfte.
– En annan sak som utmärker ROCIT är satsningen på att hålla ihop gruppen genom exempelvis regelbundna internat, kurser, skrivarinternat och besök på varandras lärosäten. Förutom att upprätthålla den samsyn vi strävade efter när vi utformade forskarskolan, så minskar upplägget risken för att doktoranderna känner sig ensamma.
Modellen för forskarskolan är ganska unik i Sverige.
– Kurserna har blivit väldigt lyckade, till exempel. Fler skulle kunna ta efter – och då menar jag inte att alla forskarskolor ska ha den här modellen, utan att varje forskarskola ska formas utifrån sitt syfte. Men då krävs den öppenhet som HT-fakulteterna på Lunds universitet hade i det här fallet.
Hon forskar om nya lärare i vinstdrivande gymnasier
En väl sammanhållen forskarskola med praktiknära forskning lockade Linnea Khodiar att ta paus i sitt jobb som lärare och bli doktorand i ROCIT.
Linnea Khodiar är särskilt intresserad av vad lärarutbildningen och skolan behöver tänka på för att lärare ska må bra, vara starka och vilja stanna kvar i yrket.
– ”Sink or swim” och ”praxischock” är etablerade uttryck för hur svårt det kan vara att komma ut som nyutexaminerad lärare i skolan. Jag hade många gånger funderat över hur övergången kunde bli lättare, säger Linnea Khodiar, som själv är lärare i svenska och historia.
Hennes avhandlingsprojekt handlar om nyutexaminerade lärare som kommer ut i vinstdrivande gymnasieskolor.
– Endast ett fåtal har undersökt vad som händer med läraridentiteten när man som ny lärare inte kommer ut i en kommunal skola, utan en skola som också är ett företag med vinstintresse, säger Linnea Khodiar som själv arbetat på två olika gymnasiefriskolor.
Hon har det senaste året följt lärarna och lagt ungefär 100 timmar per skola som hon studerar. Hon har varit med lärarna överallt: i klassrummet, lärarrummet, på öppet hus och så vidare.
– För mig är det viktigt att jag forskar ”för” dem, inte ”om” dem och att det sker på ett inkluderande sätt. Det ska vara viktigt för den gruppen jag undersöker och inte bara för mig, säger Linnea Khodiar.
Hon tycker att ROCIT:s gemensamma kurspaket har varit bra för att klara den praktiknära forskningen och genom att etik genomsyrat kurserna.
– Jag har också ett stort stöd i de andra doktoranderna. Vi pratar mycket sinsemellan och har egna möten.
Hon brinner för hur lärarnas arbetssituation ska bli bättre.
– En välmående lärare ger bättre lektioner och vill stanna kvar i yrket. Det gagnar både eleverna och skolan.
Roger Johansson
Professor emeritus i historia
Föreståndare för ROCIT
Institutionen för utbildningsvetenskap
Detta är ROCIT
ROCIT – Research on Collaboration in Teacher Education är en forskarskola i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Forskarskolan har nio doktorander och är ett samarbete mellan åtta lärosäten: Lunds universitet, Malmö universitet, Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, Uppsala universitet, Södertörns högskola, Linnéuniversitetet, Gävle högskola och Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med ROCIT är att förbättra lärarutbildningen. Ytterst vill man förbättra arbetsmiljön för lärare och elever i grundskolan. Projektet finansieras av ett anslag på 40 miljoner från Vetenskapsrådet.