En kväll om kärlekens kemi och kultur

Baculus Deperditus - den förlorade kräklans stiftelse bjöd den 23 maj på en afton i kärlekens tecken. Ciceronerna var Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi och Mia-Marie Hammarlin, docent i etnologi, båda knutna till Lunds universitet. De dissekerade kärleken som fenomen utifrån deras respektive discipliner.

Ulf Ellervik tog med oss på en pirrande och underhållande tur genom kärlekens kemi. Ämnet är kontroversiellt och något forskare inte ägnat större uppmärksamhet genom tiderna. Ulf lyfte kromosomer, genus och de tabun som är förknippade med våra kön och vad kärlek gör med våra hjärnor.

– Vi har inget ansiktsuttryck för kärlek. När vi är förälskade är vi handfallna, snarast ser vi lite dumma ut, påpekade Ulf.

Lyckokänslor och kärleksdroger

Till de tre stadierna lust, förälskelse och kärlek kan man koppla testosteron, dopamin och oxytocin. Dessa hormoner, tillsammans med signalsubstanser som noradrenalin och serotonin, är evolutionärt sett bra, knutna som de är till hjärnans belöningssystem. De gör att vi lever, känner lyckokänslor och att våra gener förs vidare.

Är kemin och volymkontrollen för våra känslor i balans mår vi bra. Tyvärr bygger vi upp en tolerans mot de ämnen som finns i kärlekens droger. I snitt räknar man med att en förälskelse håller i sig i 1,5 år. Men på en mer positiv not - en kram räcker för att oxytocinnivåerna ska höjas, avslutade Ulf.

Mia-Marie Hammarlin kompletterade bilden med sina etnologiska glasögon.

– Kärleken har ingen röd tråd. Den vindlar hit och dit. Den girar, förstör och bygger upp, om vart annat. Utgångspunkten i min forskning är att genom empiriska studier försöka förstå hur känslor får världen att framträda.

Att undersöka känslornas centrala roll i det sociala livet har negligerats under lång tid, trots att det är så viktigt för att kunna förstå människans grundläggande villkor på jorden, påtalar Mia-Marie som tog sin utgångspunkt i olika forskare, filosofers och författares slutsatser, alltifrån Jean-Paul Sartre till vår samtida Lena Andersson.

Vidare lyfte Mia-Marie också sociala mediers stora roll för vårt sökande efter kärlek och bilden av det perfekta.
 
– Parhistorier visas upp i provocerande rika bildflöden på Instagram och på Facebook: Se så förälskade vi är!

En avhandling av Sarah Kjaer från 2009 handlar om hur kärlek görs i vardagen i form av sådant som tangokurs, parterapi och livspusslet. Det är ingen rosenskimrande studie. När det gäller förälskelsefasen är tajming och koordination a och o.

– Rytmen är viktig. Man ska gå i takt, inte för snabbt och inte för långsamt.

Ord som vändpunkt används för att beskriva tillståndet. Förälskelsen ger löften om det annorlunda, ett tillstånd där allt kan hända och där man kan bli en helt ny människa. Det är mycket förväntan och många krav som läggs på kärleken.

Läget idag då? Författaren Lena Andersson skulle formulera det som att vi först slutade tro på Gud, sedan verkade inte heller kärleken finnas, skapad som den är av Valentine’s Day, Hollywood, dejtingsajter, reklam och kapitalism.

Ack ja! Vilken tröst då att föreläsningarna varvades med smäktande vackra kärlekssånger från olika tidsepoker känslosamt framförda av S:t Laurentiikvartetten.

Vad tyckte då de två föredragshållarna om fokuseringen på Amor denna majkväll?

– Från kvällen tar jag med mig en insikt om varje fenomens mångfald. Utifrån olika discipliners olika perspektiv skapas en djupare kunskap. Det påminner mig om vikten av att som forskare söka samarbeten inte bara över disciplingränser, utan också fakultetsgränser. Det är utmanande och belönande för mig som samhällsvetare och humanist att fördjupa mig i naturvetenskapliga synsätt, tycker Mia-Marie Hammarlin.

Ulf Ellervik instämmer:

– Jag tycker att det alltid blir spännande när helt olika ämnesområden möts och samtalar kring ett gemensamt ämne.

– Att försäkringspengar för en stulen kräkla omvandlas till öppna föreläsningar är en utmärkt idé! Jag hade inte tidigare hört om stiftelsen och blev mycket glad när jag fick inbjudan att hålla den här föreläsningen tillsammans med Ulf. När jag fick hela historien om kräklan berättad för mig kände jag respekt för Lunds stifts allvarliga humor. Det är en rolig, påhittig och meningsfull stiftelse. Jag hoppas att den kommer att leva mycket länge, förklarar Mia-Marie.

– En föreläsningsserie ger med största sannolikhet betydligt större genomslag än att skapa en kopia av ett försvunnet museiföremål, menar Ulf Ellervik.

Vi talar om kärleken som evig. Vad tycker du utmärker kärlek i vår tid?

– Kärleken är på ett grundläggande plan sig lik. Människor blir förälskade och kära och skaffar barn. Inte mycket nytt under solen. Men samtidigt sker omvälvningar i samhället. Nätet blir allt viktigare i sökandet efter en partner. Homosexuellas rättigheter har stärkts. De kan skaffa barn på olika sätt. Familjer formerar sig i nya kreativa konstellationer. Kärnfamiljen utmanas, det tycker jag är uppiggande, säger Mia-Marie. 
 
– Kärlek kommer alltid att finnas - den är djupt förankrad i vår biokemi och förändras inte särskilt mycket. Det som möjligen utmärker vår tid är att den konkurrerar med mycket annat, konstaterar Ulf.

Vad är kärlek för dig?

– Jag tänker omedelbart på tre ord: Närhet. Intimitet. Tillit, sammanfattar Mia-Marie.

– Det är den fantastiska känslan av välbehag jag får tillsammans med de jag älskar, kontrar Ulf.

Det tänkvärda programmet stimulerade helt klart tankarna och diskussionerna om kärlekens väsen för alla närvarande. Samtalen och funderingarna kring detta fascinerande, livsviktiga och outgrundliga ämne lär fortsätta.


Fler röster från kvällen: Vad är kärlek för dig?

Ethel Johansson och Katrin Lensjö:
– Värme, närhet, tillit och glädje. Vi är vänner. Vänskap är ett av kärlekens ansikten.

Dan Fredriksson, tillförordnad domprost i Lund:
– Att vara del i ett djupt sammanhang där man både får och ger. Det är det som är både glädjen och smärtan i kärleken.

Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift:
– När dopaminet övergår i oxycotin har jag fått lära mig idag.

Lena Sjöstrand, domkyrkokaplan i Lunds domkyrka:
– Förtroende, ömsesidighet, äventyr, sårbarhet och djup - för mig är det ord som kan ge en aning av vad kärleken kan vara, både mellan människor och mellan människan och Gud.

Christer Andersson:
– Kärlek är det vi lever för. Utan kärlek vore livet fattigare, ensammare, sorgligare. Kärlek är att få ge till den och de man älskar. Det är omtanke, kyssar, sms och överraskningar, både det stora och det lilla.


FAKTA
Anledningen till sammankomsten var den kräkla som 2009 stals från domkyrkan. Kräklan skänktes till minne av Hans Osterman 1946. Den donerade och kostsamma staven har inte återfunnits. En stiftelse, Baculus Deperditus - den förlorade kräklan skapades för att förvalta försäkringspengarna. En gång per år i maj arrangeras en öppen föreläsningskväll. 2017 sker det för tredje gången.
Syftet är att göra tillgängliggöra aktuell forskning i skärningspunkten mellan naturvetenskap och humaniora.

Föreläsningskvällen i Lunds domkyrka var ett samarrangemang mellan Svenska kyrkan och Lunds universitet.