Det förflutna blir levande med 3D

– I samma ögonblick som jag gräver så förstör jag. Det som blir kvar är det som arkeologen dokumenterar. Men med 3D dokumentation hjälper det oss att förstå platsen bättre, berättar Paola Derudas, forskare i arkeologi vid Lunds universitet.

Hur levde människor i det förflutna? Hur kan vi analysera spåren efter våra förfäder? Arkeologernas uppgift är att tolka de olika lämningarna på arkeologiska platser för att förstå hur människors liv såg ut. Med utvecklingen av 3D-modeller som kan skapa digitala repliker av artefakter, platser och monument har kvaliteten forskningen tagit stora kliv framåt.

Laboratoriet för digital arkeologi, DARK Lab, vid Lunds universitet kopplar samman forskare som tillsammans kartlägger och analyserar platser med hjälp av kombinerade 3D-teknologier för att kunna gräva djupare i historien. Genom att skapa 3D-modeller av utgrävningsplatser och fynd kan forskare nu även återbesöka utgrävningar långt efter att platserna har fyllts igen, vilket gör det möjligt för dem att ställa nya frågor om fyndens ursprung och med det nya forskningsfrågor.

Onlineplattform öppen för alla

Med nya teknologier kan en interaktiv grävrapport skapas där arkeologerna även samlar webblänkar till föremål, texter och annat material i andra samlingar. Detta ger spännande möjligheter till att koppla samman data från olika forskningsfält på ett enkelt och effektivt sätt. Onlineplattformen kan organiserat samla och katalogisera stora mängder av information som många kan ta del av.

– Det är ett helt nytt sätt att dokumentera en grävning och öppnar upp samarbeten med andra arkeologer men också med exempelvis både kemister och geologer, berättar Paola Derudas.

På havens botten

Under vattenytan ger 3 D-teknologier exakta mätningar som ger detaljerade bilder som kan vridas fritt. Genom att ta många högupplösta bilder som sätts samman till 3D-bilder, med hjälp av något som kallas fotogrammetri, kan marinarkeologer få syn på sjunkna gamla skepp eller stenåldersbyar som nu ligger på havets botten och med analyser väcks det förgångna till liv.

En utgrävning som Paola Derudas har deltagit i är vid vraket Gribshunden utanför Ronneby i Blekinge. Det var den danske kungen Hans flaggskepp som var på väg till Kalmar, men sjönk 1495. Kungen hann gå iland, men delar av besättningen samt många värdefulla föremål följde med ner till havets botten. Forskningsledaren för detta projekt var Dr Brendan Foley.

Vid en undervattensgrävning är dykarna de enda som har tillgång till platsen, men de kan inte kommunicera något medan de är där. Att se hela vrak är också svårt eftersom det oftast ligger i grumliga vatten. DARK Labs programvara kan bearbeta stora datamängder som hjälper till att göra fynd synliga i en 3D-dimension.

– Med hjälp av all teknik kan vi göra modeller av objekten och placera dem i de undervattenspositioner de var funna. Det hjälper arkeologer att reflektera och testa sina hypoteser, hur ska jag tolka det jag ser? För Gribshunden, som är 30 meter lång, tog en professionell undervattensfotograf 5 000 bilder.

Fynden från vraket var en mängd medeltida vapen, konsthantverk och lyxvaror som kryddor och nötter. Nu ska man med internationella forskare analysera vad man hittat för att förstå medeltiden mer.

– Vi behöver vara transparenta och låta andra arkeologer och forskare ha tillgång till vår data. Om vi öppnar upp våra källor – vad kan det tillföra vår förståelse för det förflutna? undrar Paola Derudas.

Lokalbefolkningen engageras

Paola Derudas ser också stora vinster med att lokalbefolkningen, i de samhällen där fynd påträffas, involveras och blir engagerade i kulturella analyser av deras egen bygd. Även personal på museer kan återanvända data och kombinera det på sätt som lockar allmänheten att lära sig mer.

Blekinge Museum och Paola Derudas jobbar tillsammans med att väcka 3D - modellerna till liv genom att tillföra dem historian bakom. En av berättelserna handlar specifikt om de vapen man hittade i Gribshunden. Vapen rekonstruerades och animerades i samarbete med Humanist laboratoriet vid Lunds universitet, och pekskärmsapplikationen utvecklades i samarbete med Visual Computing Lab vid det italienska nationella forskningsrådet.

– Hur såg en vapenvagn ut? Hur satte man krut i kanonen och hur sköt man? Barnen som besökte utställningen blev fascinerade.

Lättare samarbete

Det finns många vinster att dela med sig av data. Det visar Paola Derudas forskning. Ett område som har potential att utvecklas är när man till exempel bygger ett vägbygge eller vindkraftpark. Då kopplar företag in kommersiella arkeologer för att se om det finns rester av historiska platser. Dessa utgrävningar görs under tidspress och risken finns att man inte hinner undersöka allt som finns på platsen och värdefull kunskap går då förlorad. Med en onlinedatabas fylld med 3-D modeller ser Paola Derudas att de kommersiella utgrävningarna lättare kan kopplas samman med arkeologisk forskning som ger djupare förståelse av platsen.

Vad ser du runt hörnet?

– Utvecklingen går fort och man har redan börjat använda djupinlärning för att identifiera ännu inte kända arkeologiska platser. Men jag tror inte robotar tar över helt och hållet. Men du vet, ingenting är objektivt inom arkeologi. Jag kommer fortsätta vara på plats och göra skisser, uppfatta färger och olika typer av jordlager. Arkeologi får mig att känna mig levande.