Arkeologer gräver ut "svenskt Pompeji"

Ett fruset ögonblick i tiden - så beskriver arkeologer vid Kalmar Läns museum och Lunds universitet vad de har hittat i Sandbyborg på Öland. Efter en brutal massaker tycks Sandbyborg har lämnats orört från folkvandringstiden och fram till i dag. – Sandbyborg påminner om Pompeji på det sättet att alla kropparna och husen har lämnats övergivna 1600 år efter massakern, säger projektledaren och forskaren Helena Victor, från Kalmar Läns museum. Helene Wilhelmson, som har deltagit i projektet sen 2012, förbluffades när allt fler skelett kom fram i dagens ljus vid utgrävningsplatsen. – Det finns så många kroppar, det måste ha varit en väldigt våldsam och välorganiserad räd, säger Helene Wilhelmson, doktorand i historisk arkeologi. Det var brukligt att bränna de döda under folkvandringstiden i Skandinavien, och väldigt få icke-kremerade kvarlevor har hittills hittats, berättar projektledaren Helena Victor. Utgrävningarna på Sandbyborg kan därför ge viktiga ledtrådar till folkvandringstiden, eftersom minst fem kroppar har grävts fram i ett hus. Mänskliga ben har också hittats i andra delar av fortet, vilket gör det sannolikt att det finns många fler kroppar begravda där man ännu inte har grävt. Värdefulla föremål har också dykt upp, vilket väcker frågan om varför människorna som levde i fortet inte blev plundrade i samband med massakern, eller efteråt. Arkeologerna har nu genomsökt hela Sandbyborg med metalldetektor för att undvika nutida plundring. Bara ett fåtal hus har grävts ut än så länge, och arkeologerna tror att hundratals människor har levt innanför murarna på fortet. Lundarkeologen Nicoló Dell’Unto skapar 3D-modeller av utgrävningarna med hjälp av banbrytande 3D-teknologi för att undersöka brottsplatsen i detalj och för att få en mer komplex överblick av vad som har hänt. – 3D-modellerna kommer låta oss se alla kropparna samtidigt och deras relation till varandra, även om skeletten plockas bort ett och ett", säger Nicoló Dell’Unto. Varför fortet har legat orört i över 1600 år är fortfarande ett mysterium. En teori är att platsen blev tabu efter massakern. Arkeologerna hoppas att de ska få möjlighet att komma närmare svaret vid framtida utgrävningar. – Det är en dag i livet under folkvandringstiden, och det är helt unikt. Vi har ingenting att jämföra det med, avslutar Helena Victor.