2020-talet är ett eko av 1920-talet

Ett bärande argument för att studera historia är att förståelsen för vår samtid ökar. Genom att blottlägga de djupare rötterna ökar chansen till klarsynthet av olika nutidsfenomen.

Ett decennium som i hög grad format dagens samhälle, åtminstone enligt historieprofessorerna Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon, är 1920-talet. I en ny bok tecknar de bilden av en tidsperiod med stora omvälvningar.

– Många tror att mycket av det samhälle som vi lever idag i hög grad kom till senare, efter andra världskriget och på 1950- och 1960-talen. I själva verket tog det sin början redan efter det första världskriget, den stora urkatastrofen, säger Klas-Göran Karlsson.

Här är sju förändringar som skedde för hundra år sedan - och vars konsekvenser påverkar oss än idag:

1. Globaliseringen krympte världen.  Det var först under 1920-talet som världens länder knöts ihop på allvar. Flyget användes inte längre för krig utan för att sammanlänka världsdelar. Nationernas förbund blev en första global regering med uppgift att skapa fred, grundlägga en bättre värld och bekämpa snäv nationalism. Det senare – nationalismen – frodades dock. Som ett arv från kriget var grundstämningen i hög grad inåtvänd. Pass och visum introducerades på bred front och lever kvar än idag.

2. USA:s dominans inleds. Världens maktcentrum förskjuts från Europa till USA. Amerikaniseringen av världen påbörjas. USA:s dominans på världsarenan växte i takt med att den amerikanska ekonomin expanderade snabbare än Europas krigsdrabbade industri. Hollywood började genomsyra våra referensramar och ideal. Det amerikanska inflytandet har med viss regelbundenhet förminskats men står sig tämligen väl också idag.

3. Välfärdssamhället och den starka staten skapades. Tanken att staten på olika sätt ska fostra och mobilisera sina medborgare för det goda samhället fick fäste. Än mer framträdande blev den i fascistiska och kommunistiska stater. Ett exempel på statlig aktivism är alkoholkonsumtionen, som stramades åt i form av totalförbud, motbok eller lagar om att pubar måste stängas en viss tid. Kriget, och föreställningen att onyktra män är dåliga krigare, fanns i bakgrunden.

4. Konsumtionssamhället föds. Tillväxten tog fart med följd att fler fick möjligheten att köpa varor med andra syften än att säkra den egna överlevnaden. Konsumtion knöts till förverkligande av intressen, livsstilar och identiteter. Coco Chanel, med sin ”lilla svarta” och parfym nummer 5, blir världens stilikon, liksom den nyupptäckte unge faraon Tutanchamon.

5. Bilism främjar Individualism och förstäder. 1920-talet är Henry Fords decennium. Med bilen föddes nya rörelsemönster, förstädernas pendlare och Michelinguiden. Den gav också individualismen och framtidstron ny kraft. Vi färdas fortfarande hundra år senare i samma plåtlåda. En skillnad är att miljöproblem negligerades, tvärtom betraktades hästdyngan i storstäderna som problemet som bilen löste. Elon Musk är vår tids Henry Ford, men medan Ford köpte en del av Amazonas för att skapa en amerikansk småstadsidyll där, vill Musk etablera sig på månen.

6. Dagens konflikthärdar blossar upp. Första världskriget triggade i gång regionala konflikter runt om i världen varav flera ännu är olösta. Mellanösternkonflikterna är ett barn av första världskriget liksom oroligheterna på Balkan, i Kaukasus och på Nordirland. Sovjetunionen föddes under kriget, och därmed ett av det ryska Ukrainakrigets rottrådar.

7. Kvinnans frigörelse. Mansbristen efter första världskriget banade väg för nya kvinnoideal. Kvinnor fick börja yrkesarbeta, köra bild och till och med röka. Många länder beslutade om kvinnlig rösträtt. Efter ett tag gjordes försök att mota kvinnorna tillbaka till hemmet och korsetterna, men att en avgörande förändring hade skett var ofrånkomligt.

I boken gör de båda författarna skillnader på kontinuiteter, det vill säga fenomen som varat från 20- till 20-tal, respektive analogier, likheter som inte är analogier och därför inte förekommit under hela hundraårsperioden. Listan ovan är exempel på det förra.

Exempel på det senare är demokratins kris. Liksom idag krympte demokratin på 1920-talet. Efter en inledande vurm uppstod med budskap såsom att man inte ska ”bära svärd och gevär utan sin röstsedel” uppstod problem och konflikter i många nya stater med följden att de blev auktoritära eller totalitära.

Båda tider även präglas av postpandemisk återhämtning. Dåtidens spanska sjukan skördade visserligen betydligt fler dödsoffer, men konsekvenserna av vår tids covidpandemi är stora och svåröverskådliga.

Boken ”1920-tal – en spegel för vår tid” av Klas-Göran Karlsson och Kim Salomon